Genom att ställa detaljerade frågor och dokumentera allt från ID-handlingar till registreringsnummer på bilar har polisens underrättelsetjänst kartlagt människor som tigger runt om i Sverige, i syfte att försöka klarlägga om de utsatts för människohandel. Det rapporterar Sveriges Radio Ekot.
Fotograferade identitetshandlingar
Flera personer vittnar om att polisen ställt detaljerade frågor om deras levnadssituation och att de fotograferat deras ID-handlingar.
I samband med att frågorna har ställts ska polisen enligt Ekot ha använt sig av detaljerade instruktioner som skickats ut till poliser i hela landet. Ekot har begärt att få ta del av instruktionerna utan framgång – fram till dess att kammarrätten beslutade att handlingarna är offentliga och ska lämnas ut.
Uppgifterna från intervjuerna och fotograferingarna ska sedan ha skickats in till polisens nationella underrättelsetjänst, som upprättat ett register. Polisen kallar använder dock själva ordet ”uppgiftssamling”.
I början av december släppte polisen en rapport där man slog fast att majoriteten av dem som tigger inte tvingas till det av människohandlare men att det finns grupper där så är fallet.
”Uppgifterna nödvändiga”
Linda Staaf, chef för polisens nationella underrättelsetjänst, menar att uppgiftsinsamlingen har varit nödvändig:
– Om vi inom polisen ser att det är en utsatt person som vi misstänker kan fara illa behöver vi ställa frågor av omsorg. För om inte vi ställer frågor och bryr oss om den enskilde, vem ska då ställa de frågorna?
Hon kan dock inte svara på vilka uppgifter registret innehåller.
Ekot: Finns etnicitet med i det här?
– Den detaljkunskapen har inte jag, säger Linda Staaf.
”Grundar sig på etnicitet”
Hans Caldaras, debattör och själv rom, menar dock att det handlar om just etnisk registrering:
– Det här är återigen en undersökning som grundar sig på etnicitet. Man vill gå ut och säga att man gör det av humanitära skäl. Men när man gör en sådan här registrering så luktar det precis som att man använder samma metod och har samma baktanke som Skånepolisen, säger han till Ekot.
Efter Ekots avslöjande har Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, som efter en granskning bedömde att Skånepolisens så kallade ”Kringresande”-register var olagligt, beslutat att också granska detta register. Det uppger nämndens ordförande Sigurd Heuman för Aftonbladet.
”Handlar inte om ett register”
Under onsdagseftermiddagen gick polisen ut med ett pressmeddelande där man pekade på att polisen ”på regeringens uppdrag har redovisat en nationell lägesbild beträffande brottslighet kopplad till tiggeri och utsatta EU-medborgare” och att det inte handlar om något ”register över utsatta EU-medborgare”.
– Det vi har gjort är att ställa ett antal frågor för att upptäcka misstänkt brottslighet i ett tidigt skede. Polisen har inte gjort någon kartläggning av utsatta personer, säger Linda Staaf.
Polisen skriver:
”I lägesbilden redovisas metoden för hur information samlats in och lägesbilden skapats. Som en del av metoden har ett mindre antal utsatta EU-medborgare intervjuats. Att prata med människor för att få information, är en central del av det polisära arbetet. Information har sparats i enlighet med polisdatalagen och annan relevant lagstiftning. Precis som vid allt annat polisärt underrättelsearbete.”
Foto: Claudio Bresciani och Thommy Tengberg/TT
