Hoppa till innehåll
plus | Ingår i Dagens Juridik plus

Polis om ROT-fusket: ”Vi ska gå till botten med varje fall”



Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket, råder privatpersoner som drabbats av ROT-bedragare att omedelbart kontakta Skatteverket. 

– Vi stoppar utbetalningarna tills ärendet är utrett, säger hon.
ROT-avdraget syftar till att göra det lättare för privatpersoner att anlita företag, då privatpersonen betalar halva beloppet till företaget och företaget sedan ansöker om skattereduktion. Nu har dock ett 20-tal anmälningar om fusk inkommit till polisen.

Blank uppger att Skatteverket har betalat ut 36 miljoner kronor till oseriösa företag och dessutom att man stoppat utbetalningar om lika mycket pengar.

– Vi får in 2000 ansökningar om ROT-avdrag om dagen, säger hon. Dessa ansökningar uppger i sin tur i snitt fyra kunder, men det varierar väldigt. Ibland kan företaget ha uppgett hundratals kunder. Det tar tid att skapa system och vi diskuterar förändringar av det nuvarande systemet.

Oftast gäller det byggföretag som till Skatteverket uppger att de utfört arbeten hos en privatperson som de i själva verket inte gjort. Skatteverket använder sig sedan av den så kallade ”fakturamodellen” som går ut på att kunden får sin skattereduktion direkt vid betalning till hantverkaren och att Skatteverket kontaktar kunden efter det att pengarna betalats ut till hantverkaren. Detta innebär att då misstaget uppenbarar sig har pengarna för den påstådda arbetsinsatsen redan betalats ut till företaget.

Pia Blank Thörnroos anser att bedragarna ibland kan vara lätta att hitta. 

– Bedragare nöjer sig inte med småbelopp om till exempel 12 500 kronor utan de vill ha ut mer pengar. Då maxbeloppet är 50 000 kronor per hushåll så måste företaget uppge flera kunder om man vill få ut mer pengar än så. Men givetvis kan vi inte bara titta på antalet kunder, vi har stora seriösa företag också som faktiskt haft många kunder.

”Skatteverket skadelidande, inte privatpersonerna”

Ann-Charlotte Wejnäs, polis och brottsförebyggare mot bedrägerier, berättar att polisen kommer att hantera dessa brott precis som alla andra brott.

– Det vi arbetar med nu är den omständigheten att vi fått in dubbla anmälningar, säger Wejnäs. I många fall har vi fått in dels ett besked från Skatteverket och dels en anmälan från privatpersonen. Anmälningarna vi fått från privatpersonerna läggs ner eftersom det är Skatteverket och inte privatpersonerna som är skadelidande i nuläget.

Ann-Charlotte Wejnäs påpekar att privatpersoner dock kan komma att bli skadelidande, till exempel om personen redan beviljats fullt ROT-avdrag. Men just nu är det Skatteverket som kommer att stå som målsägande.

”Inte ovanligt med målvakter i bedrägerihärvor”

Wejnäs uppger vidare har polisen har ett nära samarbete med Skatteverket och med Bolagsverket för att kunna utreda brotten. De arbetar med att ta reda på vilka som ingår i bolagen och polisen bortser inte från någonting i nuläget. 

– Det är inte helt ovanligt med målvakter i bedrägerihärvor, de har ingen aning om vad som hänt och i själva verket är det någon annan som fått pengarna, säger hon. I de fall då det rör sig om etablerade företag som har både seriösa och oseriösa ansökningar är det lättare att utreda, men vi ska försöka gå till botten med varje fall.

Vad anser du om att man valt att använda sig av fakturamodellen?

– Det har varit mycket diskussioner om detta, säger Pia Blank Thörnroos. Det absolut säkraste sättet vore att skicka ut kontrolluppgiften innan pengarna betalas ut. Men med det antalet ansökningar vi får in så skulle det innebära att vi fick kontakta 8000 personer per dag.

Hon tror dock att man redan vid införandet av systemet funderade över riskerna.

– Men när man först beslutade sig för att använda fakturamodellen skulle avdrag endast ges åt städföretag och de var inte så många, säger hon. Politikerna trodde att det skulle röra sig om 3,5 miljarder utbetalda kronor, men nu är det mer än dubbelt så mycket. Skatteverket jobbar under stort tryck.

Ann-Charlotte Wejnäs anser att det är en svår fråga att svara på.

– Det är lätt att vara efterklok. Men man kan ställa sig frågan om man inte borde ha tittat grundligare på vad det kunde bli för konsekvenser. Men det är alltid svårt att förutsäga.

Wejnäs menar att personalen på Skatteverket är helt förtvivlade över situationen. Och varje dag pumpas det ut mer pengar.

– Det har legat goda avsikter till grund för att man infört ROT-avdraget. Syftet var att få en utökad arbetsmarknad och skapa fler jobb.  Nu blev så här och visst undrar man om det inte borde vara lättare att skicka kontrolluppgiften innan det att pengarna betalats ut. Men det är svårt att ändra på saker, det är mycket byråkrati och det tar tid.

Wejnäs bor själv bor i villa och hon var mycket positiv till ROT-avdraget då det infördes.

– Jag minns att jag tänkte ”Åh vad skönt! Nu kommer man kunna göra lite grejer!”. Fler arbetstillfällen kommer att skapas och folk känner att de har råd att anlita hantverkare. Men man borde kanske vänt och vridit på det hela lite innan man införde systemet.

Frida Bogenkrans
frida.bogenkrans@dagensjuridik.se

Annons

Event & nätverk

Se alla event

Dagens Juridik Pro

Powered by Lexnova

Allt du behöver för juridisk analys: nyheter, rättsfall, expertkommentarer, video och AI-stöd – i ett professionellt abonnemang.

Få Tillgång
Annons