Ett halvår senare hittade en person en klocka; vilken lämnades in till polisen. I ärenderapporten antecknades bland annat klockans fabrikat; Ventura. Eftersom endast en i tiden begränsad sökning i tillgängliga register gjordes, fick man ingen träff. Sedan ingen ägare gjort sig tillkänna hos polisen, lämnades klockan ut till upphittaren drygt tre månader senare. Först efter att klockan lämnats ut upptäcktes att den var identisk med en av de stulna klockarna. Företaget begär nu ersättning för klockan om 35 800 kronor, vilket uppges vara dess försäljningspris.
Rikspolisstyrelsen uttalar att det inte finns några lagreglerade skyldigheter när det gäller polisens efterforskning av ägare till hittegods, mer än att den hjälpande verksamheten motiveras av godsets värde, ägarens intresse och polisens resurser. Vid en samlad bedömning finner Rikspolisstyrelsen att polisen borde ha kunnat koppla ihop de båda ärendena utan allt för stora svårigheter med hjälp av klockfabrikatet. Bristen på matchning mellan det förlorade och upphittade godset får anses utgöra fel eller försummelse i skadeståndslagens mening.
Av handlingarna framgår att personen som hittade klockan gjorde anspråk på hittelön; vilket i normalfallet utgör tio procent av godsets marknadsvärde. Justitiekanslern kommer fram till att företaget ska ersättas med klockans återanskaffningsvärde i nyskick minus hittelön; 15 233 kronor.
