Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Polis döms för dataintrång och brott mot tystnadsplikten

Nyheter
Publicerad: 2023-01-03 14:20
Foto: Fredrik Sandberg/TT

Hovrätten skärper domen mot en polis som dömts för dataintrång och brott mot tystnadsplikten i tingsrätten.
Nu döms kvinnan i hovrätten för ytterligare ett fall av dataintrång.

Kvinnan, som har arbetat som polis sedan 2001, har under de senaste åren arbetat inom polisens underrättelseverksamhet.

Vid tingsrättens bedömning kom domstolen fram till att det är utrett i målet att kvinnan den 14 april 2020 till sin systerdotter skickat en skärmbild där det framgick att en person förekom i misstankeeregistret, Polismyndighetens allmänna spaningsregister och signalementsregister samt Tullverkets underrättelseregister brottsbekämpning. Uppgifterna omfattades av sekretess.

Enligt tingsrätten har poliskvinnan olovligen röjt uppgifter som hon varit skyldig att hemlighålla.

Poliskvinnan har angett att hon var medveten om att informationen i registren omfattas av sekretess och att sådana uppgifter generellt sett inte ska lämnas ut till personer utanför Polismyndigheten. Tingsrätten konstaterar att det genom hennes egna uppgifter är utrett att hon känt till att uppgifterna i de aktuella registren omfattas av sekretess och inte får röjas. Enligt tingsrätten har hon därmed agerat med uppsåt. 

Hon dömdes därmed för brott mot tystnadsplikt.

Enligt utredningen i målet, är det enligt tingsrätten även klarlagt att poliskvinnan gjort slagningar på personer och objekt i de register som anges i åklagarens gärningsbeskrivning. 

Slagningar på släktingar

Kvinnan själv har angett att samtliga slagningar utförts i tjänsten oavsett om de gjorts under ordinarie arbetstid eller inte. Hon har också förklarat att det inte finns någon rutin enligt vilken man ska kontakta sin chef om man vidtar åtgärder utanför ordinarie arbetstid. 

Åklagaren har angett att slagningarna avser personer som är släktingar till poliskvinnan. Hon har bekräftat de faktiska uppgifter som åklagaren har angett om familjeband och förklarat att hon har haft mindre eller, i vissa fall, mycket liten kontakt med personerna. Tingsrätten anser, trots att kontakten i vissa fall varit begränsad, att samtliga aktuella personer är att anse som närstående till poliskvinnan och därmed omfattas av jävsbestämmelsen i rättegångsbalken. 

Tingsrätten ansåg sammanfattningsvis att poliskvinnan olovligen har berett sig tillgång till uppgifter i de IT-system som åklagaren angett vid nu aktuella tillfällen. 

Poliskvinnan har angett att hon visserligen känner till de jävsbestämmelser som gäller för poliser men att hon inte fattat några beslut, såsom att hålla förhör eller gripa någon, i samband med de aktuella slagningarna och därför inte ansett sig jävig. 

Enligt tingsrätten finns det en grundläggande princip inom straffrätten att missuppfattningar och okunnighet rörande straffbestämmelser inte fritar från ansvar. I detta avseende bör högre krav ställas på poliser i tjänsteutövningen än på gemene man. 

I tingsrätten dömdes poliskvinnan för dataintrång vid 24 tillfällen samt brott mot tystnadsplikt. Hon frikändes från dataintrång vid sju tillfällen. Påföljden landade på 100 dagsböter om 350 kronor.

Yrkandena i hovrätten

I hovrätten yrkade åklagaren att poliskvinnan skulle dömas även för de sju fall av dataintrång som hon frikänts från och bestämma påföljden till villkorlig dom.

Kvinnan har yrkat att hon ska frikännas helt.

Vad gäller åtalet för brott mot tystnadsplikt gör hovrätten inte några andra bedömningar än de som tingsrätten har gjort. Tingsrättens dom ska därför inte ändras i den delen. 

Avseende åtalet för dataintrång håller hovrätten med tingsrätten att kvinnans slagningar på anhöriga har utgjort dataintrång i objektiv mening och att hon har haft erforderligt uppsåt till gärningarna. 

När det gäller åtalet beträffande de sju fall av dataintrång som enligt gärningspåståendet avsett slagningar på uppdrag av en släkting konstaterar hovrätten inledningsvis att det är utrett att poliskvinnan, på angiven tid och plats, har gjort slagningar på de personer som åklagaren påstått. 

Hovrätten konstaterar att det är klarlagt att poliskvinnan chattade med den närstående kvinnan strax innan slagningarna den 19 mars 2019 och konversationen som hölls dem emellan ger ett starkt stöd för att slagningarna gjordes på begäran av den närstående kvinnan.

”Enligt hovrätten har åklagaren lagt fram tillräcklig utredning för att beviskravet ska vara uppfyllt såvitt avser att slagningen inte har varit nödvändig för att genomföra en viss arbetsuppgift…. N.N måste ha insett att hon genom sitt agerande olovligen beredde sig tillgång till uppgifter i enlighet med gärningspåståendet”, skriver hovrätten.

När det gäller slagningar vid två andra datum har det, enligt hovrätten, framkommit omständigheter som är besvärande för poliskvinnan. Det har inte kunnat klarläggas vilka presumtivt tjänsterelaterade arbetsuppgifter som slagningarna skulle ha utgjort ett led i. 

Tvivelaktiga syften

Slagningar på anhöriga som poliskvinnan döms för har skett i syften som framstår som tvivelaktiga, konstaterar hovrätten. Det gäller särskilt slagningarna på en till henne närstående man, som hon har gjort i omedelbar anslutning till att olika polisiära åtgärder vidtogs mot honom. 

”Emellertid har det inte lagts fram någon utredning om de närmare omständigheterna kring de av åklagaren påstådda uppdragen, exempelvis vad uppdragen mer konkret skulle ha innefattat. Det är därmed inte tillförlitligen utrett att slagningarna i fråga har skett på uppdrag av annan och att dessa inte varit nödvändiga för genomförandet av en viss arbetsuppgift. Tingsrättens dom ska därför fastställas i dessa delar”.

Hon döms därmed för dataintrång vid ytterligare ett tillfälle utöver vad tingsrätten har funnit henne skyldig till, det vill säga vid sammanlagt 25 tillfällen. 

Även hovrätten bestämmer att påföljden stannar vid dagsböter. Tingsrättens dom ska därför inte ändras i fråga om påföljd.

Premiuminnehåll
Skaffa Mitt DJ Premium för att ladda ner filerna
dataintrång-polis

Dela sidan:
Skriv ut: