En kvinnlig polis körde 11 mil bil med 2.54 promille alkohol i blodet och dömdes till två månaders fängelse för grovt rattfylleri.
Jobbet som polis får hon dock behålla då Polisens personalansvarsnämnd kan konstatera att hon lider av en beroendesjukdom samt att risken för återfall i liknande brottslighet är låg.
Det var i februari i år som polisen ertappades med att ha kört cirka 11 mil bil på landsväg med en alkoholkoncentration i blodet som uppgick till 2.54 promille. Polisen åtalades för grovt rattfylleri mot bakgrund av den höga alkoholkoncentrationen i blodet, samt det faktum att hon under lång tid kört bilen ”vingligt och flera gånger över spärrlinje och i motsatt körbana och vidare varit mycket nära att kollidera med ett vägräcke”.
Polisen erkände brottet och berättade under huvudförhandlingen att hon lider av alkoholproblem som hon nu genomgått behandling för samt att hon numera slutat att dricka. Hon lämnar sedan en tid tillbaka även regelbundna blodprov och deltar i AA-möten.
Dömdes till två månaders fängelse
Tingsrätten konstaterade att den grova rattfyllan hade ett straffvärde på två månaders fängelse och att Högsta domstolen uttalat att den som framför en bil med en alkoholhalt i blodet om cirka 1,5 promille eller mer ”i allmänhet får antas utgöra ett sådant faromoment i trafiken att en icke frihetsberövande påföljd, om än förenad med föreskrift om samhällstjänst, inte kan anses utgöra en tillräckligt ingripande påföljd”.
Tingsrätten ansåg inte att det förelåg några omständigheter som utgjorde tillräckliga skäl för att frångå presumtionen för ett frihetsstraff och påföljden bestämdes till fängelse. Vad gällde straffmätningen konstaterade tingsrätten att det som framkommit i målet inte gav ett tillräckligt stöd för bedömningen att polisen kunde antas komma att skiljas från sin anställning och hon dömdes därför till två månaders fängelse.
Får behålla jobbet
Polisens personalansvarsnämnd slår nu, i ett yttrande, fast att den polisen kommer att få behålla sitt jobb. Enligt nämnden finns ”inte någon påtaglig risk för återfall i liknande brottslighet” samtidigt som hennes arbetsgivare uppgett att hon sköter sitt arbete på ett bra sätt samt har hållit sig nykter, utan återfall.
Nämnden finner dock anledning att inskärpa vikten av att polisen
även fortsättningsvis medverkar i och fullgör den rehabilitering som Polismyndigheten erbjuder.
