Läget inom landets häkten och anstalter är så allvarligt att grunduppdraget och möjligheten upprätthålla säkerheten är hotad.
Det skriver Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren på DN Debatt.
Trycket på Kriminalvården har ökat kraftigt de senaste åren, vilket lett till svår platsbrist. I nuläget är beläggningen på landets anstalter över 100 procent, och på häktena strax under 100 procent, skriver Martin Holmgren.
– För att hantera krisen och öka takten i den inledda platsexpansionen har Kriminalvården nu beslutat att gå upp i så kallad krisledningsstab. Arbetssättet möjliggör kortare beslutsvägar, en koncentration av resurser och ökade befogenheter.
Grunduppdrag utmanas
Han skriver att samtliga delar av Kriminalvårdens grunduppdrag just nu utmanas kraftigt.
– Det handlar om möjligheten att minska återfall i brott, att upprätthålla säkerheten samt den faktiska förmågan att ta emot alla misstänkta och dömda.
Platsbristen är, skriver Martin Holmgren, värst på klass 1-anstalterna, alltså där de kriminella som är dömda för allvarlig brottslighet och med förhöjd risk för våld, rymning, fritagning och fortsatt brottslighet.
– En del av dem har kopplingar till organiserad brottslighet och olika former av våldsbejakande extremism. Att det är just i den här säkerhetsklassen som platsbristen är som svårast är särskilt problematiskt.
Ett av de stora problemen, som följer av platsbristen, är att Kriminalvården för att kunna upprätthålla ordning och säkerhet behöver ha möjlighet att kunna separera intagna från varandra och placera dem på andra avdelningar eller anstalter.
– I det läge vi befinner oss, med överbelagda anstalter där intagna delar rum, blir detta mycket svårt.