En av dem som fått erfara detta är en man från Stockholms län som åtalades för våldsamt motstånd efter en incident utanför en restaurang i Stockholm i september 2010. Det brott som mannen åtalades för räknas som ett bötesbrott. Han bedömdes därför inte ha rätt till en offentlig försvarare utan fick istället försvara sig själv i rätten.
Mannen ska enligt egen utsago ha fått löfte om att få förundersökningen hemskickad till sig. Men när rättegången väl ägde rum, och han skulle försvara sig själv, hade han inte fått några handlingar.
Han menar att han var i underläge gentemot åklagaren och att utgången hade blivit någon helt annan ifall han hade haft en försvarsadvokat vid sin sida.
– Jag känner att jag inte hade blivit dömd för brottet då, jag anser att jag inte var skyldig till brottet egentligen, säger han till Ekot.
Varje år avgörs runt 12 000 enklare mål i svenska domstolar där böter finns med i straffskalan. Bland dessa var det i fjol endast 71 mål där den tilltalade fick en offentlig försvarare, enligt Domstolsverket.
– Det är bara i fråga om lindrigare typ av brott som man inte får en offentlig förordnad advokat för sig. Det är en avvägning vad det allmänna ska bekosta och vad man själv ska stå för, säger domare Björn Skånsberg vid Södertörns tingsrätt som själv har dömt i många mål av mindre bötesbrott.
Peter Althin, som har försvarat många klienter i mindre allvarliga brott där klienten anlitat honom på egen hand, menar att systemet måste förändras. Detta eftersom anklagade som saknar advokat är i underläge gentemot en duktig åklagare, något som kan resultera i fel domslut.
– Du kanske inte kan förklara dig på ett riktigt och rimligt sätt och som ett resultat av detta kan det bli felaktiga domslut, säger Althin till Ekot.
– Det finns risken att det blir fel hos domare i uppfattningen vad som hänt, fortsätter han.
Borde personer som åtalas för bötesbrott ha rätt till offentlig försvarare? Rösta här.
