I en nyligen genomförd studie av Jenny Yourstone, forskningsledare hos Kriminalvården, fick 232 stycken frivårdsinspektörer ta del av olika fiktiva personhistorier för att bedöma personernas lämplighet för samhällstjänst och deras risk för återfall i brott.
Studien visar att frivårdsinspektörerna går på ”rätt saker”.
Andra kriterier avgörande
Det som hade störst betydelse för bedömningarna var droganvändning, kriminella värderingar, tidigare brottslighet och i viss mån ålder hos de åtalade personerna. Alltså inte kön eller etnicitet som visade sig helt sakna inverkan på personutredningarna.
Jenny Yourstone framhåller i sin rapport hur viktigt det är att bedömningarna inte är påverkade av stereotypa uppfattningar eftersom utredningarna görs i ett väldigt tidigt skede i rättskedjan – och sedan följer med personerna under hela verkställigheten av domen.
Även om det knappt var mätbart kunde man även se att det hade en viss betydelse vilket kön frivårdsinspektören hade. De som var kvinnor bedömde fler av de fiktiva personerna som något mindre lämpliga för samhällstjänst. Kvinnorna såg också något högre risker för återfall jämfört med männen.
Utredningar utifrån kön
Tidigare forskning har visar att manliga och kvinnliga frivårdsinspektörer blir tilldelade olika typer av personutredningar. Män får oftare manliga tilltalade och det omvända gäller för kvinnorna.
Manliga frivårdsinspektörer utreder oftare personer åtalade för rån, inbrott och narkotikabrott medan de kvinnliga i större utsträckning utreder personer åtalade för bedrägeri, förfalskning och trafikförseelser.
