Vårdgivare inom Västra Götalandsregionen och Stockholms läns landsting har haft avtal med ett företag om hjälp med journalföring av patientuppgifter.
Avtalen innebär att läkarsekreterare, som är anställda hos företaget på distans, tillåts lyssna av inlästa diktat och skriva in uppgifterna i patientjournaler. Hanteringen är helt elektronisk och uppgifter lagras aldrig utanför landstingets it-system.
Enligt offentlighets- och sekretesslagen råder dock en stark sekretess till skydd för uppgifter om patienter inom den allmänna hälso- och sjukvården.
Justitieombudsmannen Lilian Wiklund konstaterar att läkarsekreterarna hos företaget inte omfattas av den tystnadsplikt enligt offentlighets- och sekretesslagen som gäller för vårdgivarens egen personal. Frågan om ifall uppgifterna i patientjournalerna kan behandlas av läkarsekreterarna beror därför på om uppgifterna kan lämnas ut utan att det orsakar skada för den som skyddas av sekretessen.
Läkarsekreterarna har en avtalsreglerad tystnadsplikt i förhållande till företaget de är anställda vid. Dessutom omfattas de av en tystnadsplikt som följer av regelverket om behandling av personuppgifter för den som behandlar uppgifterna
Men JO anser inte att dessa ”alternativa” tystnadsplikter för läkarsekreterarna är tillräckliga för att ett utlämnande kan ske utan att det innebär skada för den som skyddas av sekretessen.
Bland annat pekar JO på att de uppgifter som behandlas ofta är mycket integritetskänsliga och att vårdgivarens egen personal kan dömas för brott mot tystnadsplikt om en sekretessbelagd uppgift felaktigt röjs.
Detta är dock inte fallet när det gäller läkarsekreterarna.
JO skriver:
”Om en tjänsteman hos landstinget/regionen röjer sekretesskyddade patientuppgifter kan alltså hon eller han ställas till ansvar straffrättsligt och dömas för brott mot tystnadsplikt. Det kan inte läkarsekreterarna hos det aktuella företaget i motsvarande situation. Jag bedömer att risken för att patientuppgifter – som ofta är av mycket integritetskänsligt slag – felaktigt lämnas ut är större när den personal som behandlar uppgifterna inte arbetar under en straffsanktionerad tystnadsplikt.”
Lilian Wiklunds slutsats är att vårdgivarna inte har haft rättsligt stöd för att lämna ut sekretessbelagda uppgifter om patienter för journalföring av företagets läkarsekreterare. Vårdgivarna får också allvarlig kritik för att de har ingått avtal som innebär att landstinget lämnar ut patientuppgifter i strid mot reglerna kring sekretess.
JO menar också att det är anmärkningsvärt att vårdgivarna inte ägnade sekretessaspekterna större uppmärksamhet när avtalen ingicks.
Foto: KU
