En man i 25-årsåldern döms för grovt bedrägeri mot Danske Bank då han medverkat till att falska handlingar lämnats in till banken i samband med en bolåneansökan. Mannen menar att han har dyslexi och därför inte läst igenom avtalen. Hans lässvårigheter förändrar dock inte bedömningen att han borde ha förstått att banken blev lurat.
I en rad artiklar har Dagens Juridik berättat om hur Danske Bank gång på gång blivit utsatt för bedrägerier. Det handlar ofta om personer som endast bott i Sverige några år som får hjälp av en så kallad låneförmedlare som hjälper dem att ta kontakt med banken för att göra en bolåneansökan. Personerna uppger att de lämnat allt i händerna hos denna person som uppger sig för att vara en låneförmedlare.
Ekobrottsmyndigheten inledde 2020 en utredning av en bolåneförmedling. Under 2020 och 2021 bedrev Ekobrottsmyndigheten spaning och avlyssning mot de personer som var involverade i låneförmedlingen. Ett flertal personer dömdes senare av Stockholms tingsrätt den 16 februari 2022 för grovt bedrägeri medelst urkundsförfalskning för att ha hjälpt bostadssökande att erhålla bolån hos olika banker genom att vilseleda bankerna.
I det aktuella målet har en 25-årig man tillsammans och i samförstånd med andra gärningspersoner ingett en låneansökan med oriktiga uppgifter och falska handlingar till Danske Bank. På det sättet har företrädare för banken lurats att bevilja och betala ut ett lån om 1,4 miljoner kronor. Vilseledandet innebar vinning för gärningspersonerna och skada för målsäganden. Det hände mellan den 16 november 2020 och den 7 januari 2021. Detta framgår av åklagarens gärningsbeskrivning som omnämns i en färsk dom från Stockholms tingsrätt.
Fick kontakt med låneförmedlare via fotbollen
Mannen har i målet berättat att han under 2020 hade tre olika jobb. Alla tre jobb var timanställningar inom vården/hemtjänsten. Inför sitt bostadsköp kontaktade han först sin dåvarande bank Nordea för att ansöka om ett bolån. För Nordea uppgav han i augusti 2020 att hans månadsinkomst uppgick till mellan 20 000 kronor och 25 000 kronor. Nordea meddelade att han fick låna 1,3 miljoner kronor men han ville ha ett lite större lån eftersom han ville bo i Haninge.
Han tränade fotboll med Hammarby under år 2020 och några månader efter kontakten med Nordea fick han kontakt med en person via fotbollen som sa att han kände en man som jobbade på en bank. Mannen i fråga (Alex) kontaktade sedan honom per telefon och sa att han jobbade på en bank. Han berättade för Alex vad han gjorde och skickade kopior på sitt inkomstunderlag.
Mannen har även berättat att han har dyslexi och att han därför endast såg att det stod Danske Bank när han signerade med sitt Bank-ID. Han träffade aldrig låneförmedlaren utan de hade bara kontakt via telefon och via appen Whatsapp. Han har även berättat att han aldrig betalade någon ersättning till låneförmedlaren.
Han fick hem låneansökan per post och signerade bara handlingarna vid de gröna markeringarna i ansökan. Sedan skickade han tillbaka den signerade ansökan till Danske Bank per post i ett svarskuvert. Låneansökan bestod av så mycket olika papper så han gick inte igenom hela ansökan.
Bedrägeriet uppdagas
Under sommaren 2021 fick han ett meddelande från Danske Bank om att något var fel med bostadslånet. Han polisanmälde inte låneförmedlaren på grund av tidsbrist och han uppfattade inte heller situationen som allvarlig eftersom han hade brutit kontakten med låneförmedlaren när Danske Bank kontaktade honom angående bolånet.
Tingsrätten konstaterade i domen att mannen köpte en lägenhet i Handen runt årsskiftet 2020/2021 och finansierade bostad genom ett lån om drygt 1,4 miljoner kronor från Danske Bank.
I ansökan angavs att mannen var fast anställd på på en målerifirma med en månadslön om 32 000 kronor. Tillsammans med låneansökan ingavs falska lönebesked och arbetsgivarintyg. Han egentliga inkomst under inkomståret 2020 var 249 000 kronor.
Enligt tingsrätten har mannen beviljats ett lån på felaktiga grunder, vilket har rent allmänt inneburit en vinning för honom eftersom han inte skulle ha beviljats den aktuella krediten – i vart fall inte på de aktuella lånevillkoren – om Danske Bank hade känt till hans faktiska ekonomiska och personliga förhållanden vid tidpunkten för beviljandet av låneansökan.
Vidare uppger tingsrätten att utredningen i målet visar att det inte går att dra någon säker slutsats avseende skadan för Danske Bank eller storleken på denna. Det har inte framkommit annat än att mannen amorterat och betalat ränta i enlighet med lånevillkoren innan banken sade upp låneavtalet.
Skada för banken
Tingsrätten konstaterar dock att eftersom mannen haft en sämre återbetalningsförmåga än vad som framgått av den information som lämnades till banken i låneansökan har banken genom att bevilja det aktuella lånet utsatt sig för en större risk för förlust (kreditrisk) än vad banken räknat med. Vid en sammantagen bedömning anser tingsrätten att det har funnits en beaktansvärd risk för slutlig förlust. Förfarandet har således inneburit skada för banken.
De objektiva förutsättningarna för att ett bedrägeri ska vara för handen är därmed uppfyllda.
För uppsåtsfrågan noterade tingsbrätten att mannen hade haft ett osedvanligt sätt att kommunicera med banken samt att han hade signerat flera handlingar via bank-id trots att han inte visste vad han signerade.
”Han har dessutom signerat en förifylld låneansökan med felaktiga uppgifter om bl.a. hans inkomst, arbetsgivare och kontaktuppgifter. Låneansökan som han skrev under fysiskt har också innehållit falska arbetsgivarintyg och lönespecifikationer”.
Tingsrätten ansåg att mannen måste ha insett att det fanns en risk för att banken skulle vilseledas genom oriktiga uppgifter. Tingsrätten anser att det framstår som uteslutet att han inte skulle ha förstått att låneförmedlaren sysslade med otillbörlig verksamhet. Hans invändning om att han har lässvårigheter (dyslexi) förändrar inte denna bedömning.
Förhållit sig likgiltig
”Under alla förhållanden har han förhållit sig likgiltig inför risken för att banken vilseleddes genom det aktuella förfarandet. Mot bakgrund av omständigheterna vid låneansökan är det enligt tingsrättens mening också styrkt att N.N insett risken för och även förhållit sig likgiltig till det förhållandet att falska handlingar kommit till användning vid brottet”.
Enligt domstolen var det alltså utrett att han haft uppsåt även i förhållande till den omständigheten att falska handlingar getts in till banken vid genomförandet av bedrägeriet.
Mannen dömdes för grovt bedrägeri medelst brukande av falsk urkund.
Påföljden bestäms till villkorlig dom i förening med 100 dagsböter om 310 kronor (31 000 kr).
