Den då åttaåriga flickan Yara kom ensam till Sverige från Gaza för att bo hos sin morbror och hans fru i Karlskrona. I april 2014 kallades ambulans och polis till bostaden. Där hittades Yara livlös i soffan i familjens vardagsrum. Trots återupplivningsförsök gick hennes liv inte att rädda.
Morbrodern och hans fru åtalades för i första hans mord och i andra hand synnerligen grov misshandel och grovt vållande till annans död. I åtalet ingick också ett yrkande om garantansvar som innebar att släktingarna skulle fällas till ansvar för att de underlåtit att ingripa för att skydda Yara mot utövat våld och att se till att hon fick sjukhusvård.
Båda två förnekade gärningen. Morbroderns fru sa att flickan hade gått och lagt sig på soffan direkt när hon kommit hem från skolan och att hon och hennes man inte hade lyckats väcka henne senare på kvällen. Morbrodern hävdade att det var hans fru som hade dödat Yara.
Besinningslöst våld med brödkavel
Blekinge tingsrätt ansåg det bevisat att det var kvinnan som med likgiltighetsuppsåt hade dödat Yara. Tingsrätten konstaterade att hon hade utövat ett besinningslöst våld mot flickan med hjälp av en brödkavel och att misshandeln hade pågått under minst tio minuter. Hon måste enligt tingsrätten ha förstått att ett sådant våld innebar en allvarlig risk för Yaras liv.
Genom att fortsätta slå besinningslöst med ett hårt tillhygge under så lång tid hade den tilltalade enligt tingsrätten visat sig likgiltig för konsekvenserna. Hon dömdes därför för mord.
Med hänsyn till att våldet riktats mot ett försvarslöst barn i barnets hem ansåg tingsrätten att omständigheterna var så synnerligen försvårande att påföljden bestämdes till livstids fängelse.
Tingsrätten ansåg att morbrodern, som var flickans vårdnadshavare, hade garantställning. Genom att inte försöka skydda henne från våldet och genom att inte omgående tillkalla sjukvårdspersonal eller ta Yara till sjukhus hade han enligt tingsrätten tillfogat flickan mycket lidande och också orsakat hennes död. Gärningen rubricerades som synnerligen grov misshandel och grovt vållande till annans död.
Med hänsyn till att underlåtenhetsbrott inte har samma höga straffvärde som ett aktivt agerande bestämdes påföljden för morbrodern till sex års fängelse.
Släktingarna förpliktades även att solidariskt med varandra betala 75 000 kronor i skadestånd till var och en av Yaras föräldrar.
Båda döms för mord i hovrätten
Hovrätten över Skåne och Blekinge ändrar nu tingsrättens dom mot Yaras morbror och dömer även honom för mord. Hovrätten anser inte att det är styrkt att han aktivt deltagit i dödsmisshandeln av Yara. Han har dock befunnit sig i lägenheten när Yara misshandlades till döds och måste ha förstått omfattningen av det våld som hon utsattes för samt att misshandeln skulle kunna leda till döden.
Hovrätten anser att morbrodern som vårdnadshavare varit skyldig att ingripa och skydda Yara. Hans underlåtenhet i denna del är enligt hovrätten att bedöma som mord.
Hovrätten anser att det inte råder någon tvekan om att omständigheterna kring mordet är så synnerligen försvårande att straffvärdet av det aktiva handlandet motsvarar fängelse på livstid.
Morbroderns i stort sett fullständiga passivitet i förhållande till dödsmisshandeln av Yara ter sig enligt hovrätten visserligen mycket straffvärd. Men även med hänsyn till de andra synnerligen försvårande omständigheterna anser domstolen att det finns det skäl att väga in att hans brott är ett underlåtenhetsbrott. Därför bestäms påföljden till 14 års fängelse. I övrigt fastställs tingsrättens dom.
Hovrättspresidenten: ”Livstid också för mannen”
Hovrättspresidenten Lennart Svensäter och en av nämndemännen anser att morbrodern borde ha dömts till livstids fängelse. Han anser att mannens agerande är mycket graverande och pekar på att morbrodern inte sett till att Yara kommit till sjukhus, att han varit på plats i lägenheten och medveten om misshandeln.
”Han hade som vårdnadshavare ett långtgående ansvar att skydda Yara från att bli slagen och dödad. Detta ansvar innefattade även att t.ex. handgripligen hindra X (mostern) från att fortsätta misshandeln av Yara.”
När morbrodern istället lämnat Yara och mostern ensamma har mannen enligt hovrättspresidenten gjort sig skyldig till ett brott som har ett straffvärde som inte har lägre straffvärd än för kvinnans aktiva handlande.
Sträng dom enligt advokaten
Mannens advokat, Christer Holmqvist, säger i en intervju med Blekinge läns tidning att han är förvånad över domen.
– Jag visste att det fanns en risk att han kunde dömas så, men jag tycker att domen är sträng.
Han delar inte hovrättens mening att mannen måste ha känt till vad som skedde.
– Jag är tveksam till att han skulle ha suttit helt passiv om han visste vad som hände.
Foto: Anna Eriksson/TT, Fredrik Sandberg/TT
