En kvinna har haft ensam vårdnad om en pojke sedan våren 2006. I februari 2010 beslutade tingsrätten att pojken skulle ha umgänge med sin pappa varje lördag, inledningsvis i närvaro av en kontaktperson. Hovrätten ändrade därefter beslutet genom att umgänge skulle ske varannan lördag och söndag i närvaro av kontaktperson. I maj 2011 yrkade mannen att vårdnaden om den då sexårige sonen skulle vara gemensam och att pojken skulle ha växelvist boende. Alternativt yrkade mannen om umgänge med sonen varannan vecka och vartannat skollov.
Tingsrätten konstaterade att kvinnan haft vårdanden om pojken sedan han var ett och ett halvt år gammal, att mannen dömts för brott mot kvinnan vid flera tillfällen och meddelats flertalet besöksförbud med henne, samt att han även dömts för brott mot kvinnans egna minderårige son. Med hänsyn till detta fann tingsrätten det uteslutet att parterna skulle ha möjlighet att samarbeta, varför gemensam vårdad inte skulle vara för pojkens bästa.
Mannen, som tidigare dömts för flera fall av grovt rattfylleri, har uppgett att han minskat sitt alkoholintag för sonens skull. Tingsrätten menade att flera faktorer bakåt i tiden talade mot mannens förmåga som umgängesförälder. Dessa var dock inte sådana att pojken kunde anses fara illa vid ett mer omfattande umgänge utan umgängesstöd. Behov av umgängesstöd förelåg dock vid hämtning och lämning under en inledande period, varefter umgänget kunde trappas upp från åtta timmar varannan helg utan övernattning till varannan vecka mellan onsdag och måndag samt vartannat skollov respektive varannan storhelg.
Nu ändrar hovrätten domen avseende umgänge till att gälla varannan söndag mellan 11 och 18, samt beslutar att hämtning och lämning ska ombesörjas av umgängesstöd fram till slutet av mars 2012.
Mannen har gjort sig skyldig till grovt rattfylleri vid sex tillfällen mellan mitten av 1990-talet och år 2009, vilket enligt hovrätten visar att mannen tidigare har haft problem med att hantera alkohol. Tillsammans med hans ”ursäktande attityd” ger detta betänkligheter inför risken för återfall, menar hovrätten, som konstaterar att mannen druckit alkohol i närvaro av sin sonunder umgängesutredningen.
Eftersom mannen än så länge inte tar alkoholproblematiken på allvar är det hovrättes uppfattning att umgänget med sonen bör begränsas till varannan söndag på dagtid. Då det är svårt att göra en prognos för framtiden när det gäller mannens inställning till alkohol ser hovrätten ingen möjlighet att redan nu bestämma att umgänget ska utökas efter hand.
