En 19-årig kvinna frias för penningtvättsbrott efter att ha tagit emot en kontoöverföring på 10 000 kronor som härrörde från bedrägeri och sedan gett motsvarande summa i kontanter till en okänd man. Hovrätten anser inte att beloppet är ”uppseendeväckande högt i handeln”.
Den 19-åriga kvinnan beskrev i tingsrättsförhören hur en okänd man kom fram till henne, lillasystern och några gemensamma kompisar den 20 juli 2019 på ett köpcentrum i Helsingborg. Han förklarade att han behövde hjälp med att ta ut pengar, eftersom han hade fått spärra sitt bankkort efter att han tappat bort sin plånbok.
Utan någon närmare diskussion om saken beslöt vännerna sig för att hjälpa den okände mannen. Han förklarade att hans mamma skulle föra över pengar till hans bankkonto varpå han skulle swisha pengarna till någon av dem. Då19-åringen hade sitt bankkort framme slumpade det sig på så vis att det blev hon som skulle ta ut pengarna.
Efter att hon satt in sitt bankkort i bankautomaten visade mannen på sin mobilskärm att han hade swishat henne 10 000 kronor vilket hon fick bekräftat på sin mobil.
Tagit ut pengarna ”trots sin tveksamhet”
Hon upplevde det visserligen som mycket pengar, men hon kunde inte swisha tillbaka pengarna då beloppet överskred det maxbelopp som hon kunde swisha. Hon tog därför ut pengarna och gav dem till mannen varpå han gav henne 500 kronor som tack för hjälpen.
Det var först i bilen på väg från köpcentrumet som hon upptäckte att pengarna som swishats kom från en viss en kvinna. Efter att hon senare på kvällen berättat för sin mamma om händelsen ringde hon till polisen och berättade vad som skett.
Helsingborgs tingsrätt konstaterade att de objektiva förutsättningarna för penningtvättsbrott var uppfyllda och pekade gällande uppsåtet på ett antal besvärande omständigheter för den åtalade 19-åringen:
”Trots sin tveksamhet har hon tagit ut pengarna och gett dem till en för henne helt okänd person. Hon har inför överlämnandet inte ställt några närmare frågor till personen eller tagit reda från vems konto pengarna faktiskt swishades ifrån”.
Dömdes till villkorlig dom i tingsrätten
Tingsrätten bedömde omständigheter vara sådana att 19-åringen vid själva överlämnandet åtminstone varit medveten om att det fanns en risk att pengarna härrörde från brott, men att hon inte brytt sig något närmare om saken. Istället har hon efter överlämnandet mottagit en summa pengar, som hon rimligen måste bedömt alltför hög i förhållande till den tjänst hon just hade utfört.
Att hon flera timmar efter händelsen kontaktade polisen föranledde ingen annan bedömning i uppsåtsfrågan.
Tingsrätten som noterade att försvaret inte tog upp frågan om straffvillfarelse dömde 19-åringen till villkorlig dom för penningtvättsbrott. Hon skulle dessutom betala 10 000 kronor i skadestånd till kvinnan vars konto pengarna swishades i från.
Frias i hovrätten
Hovrätten gör dock en annan bedömning. Rätten hänvisar först till förarbetena till penningtvättslagen där det framgår att kriminaliseringen i första hand varit avsedd att omfatta förfaranden som på ett påtagligt sätt förbättrar möjligheterna att omsätta något som inte är enkelt att omsätta. Det kan exempelvis röra sig om ädelstenar, smycken, konst eller stora mängder av kontanter. Däremot skulle kriminaliseringen i denna del inte omfatta sedvanliga transaktioner som mottagande av medel som finns på ett konto och inte heller kontanta medel som inte uppgår till högre belopp än sådana som allmänt tas emot i handeln.
Tröskeln för när det är fråga om ett otillbörligt främjande bör enligt förarbetena ligga relativt högt, särskilt när det gäller sedvanliga betalningsmedel som kontanter. Som exempel på fall som omfattas av bestämmelsen nämns i författningskommentaren en näringsidkare som tar emot en stor summa kontanter som betalning för en vara, exempelvis en båt, trots att han eller hon har åtminstone likgiltighetsuppsåt till att kontanterna härrör från brott eller brottslig verksamhet.
Hovrätts slutsats blir att det ”i ljuset av vad som nu sagts, som utgår från lagstiftarens ståndpunkt att varje främjande inte är straffbart, kan [19-åringens] mottagande av kontoöverföringen och efterföljande överlämnande av de 10 000 kronorna – ett belopp som till sin storlek inte är uppseendeväckande högt i handeln – inte anses utgöra ett otillbörligt främjande av den okända personens möjligheter att omsätta pengarna i den åberopade bestämmelsens mening” och att åtalet redan av detta skäl ska ogillas.
Kvinnan frikänns därför. (Blendow Lexnova)
