Enligt föräldrabalken får barn inte adopteras utan samtycke från barnets vårdnadshavare. Huruvida ett barn har en eller två vårdnadshavare beror enligt Gunilla Cederström, utredare på Socialstyrelsen, på om den biologiska mamman är gift vid barnets födelse eller inte.
– Om hon är gift får modern och fadern automatiskt gemensam vårdnad om barnet och båda blir då vårdnadshavare.
– Om modern däremot är ogift vid barnets födsel blir hon ensam vårdnadshavare, såvida faderskapets inte fastställs. Då kan även han bli vårdnadshavare trots att de inte är gifta.
Om ett barn har två vårdnadshavare måste samtycke från båda inhämtas för att en adoptionsprocess ska kunna genomföras.
Enligt Cederström ska födslomoderns samtycke till adoption först inhämtas efter att hon har återhämtat sig tillräckligt efter förlossningen.
– Av förarbeten till lagstiftningen framgår att tiden från förlossningen i allmänhet inte bör understiga sex veckor.
Med andra ord bör samtycke från den biologiska mamman först inhämtas sex veckor efter barnets födsel.
Den som först lämnar samtycke till adoption men som sedan ångrar sig kan överklaga. Det finns inga tidsangivelser i lagen som anger när man senast kan ta tillbaka sitt medgivande för adoption.
– Såvitt jag kan bedöma utifrån tidigare rättsfall så kan en vårdnadshavare ta tillbaka sitt samtycke till dess att adoptionen är genomförd, det vill säga innan rätten har beslutat om adoptionen och domen vunnit laga kraft, säger Cederström.
En adoption ska enligt Cederström vara till fördel för barnet och ska ske om rätten bedömer det lämpligt. När vårdnadshavare till barn över 12 år vill adoptera bort sitt barn ska även barnet ta ställning till huruvida denne samtycker till adoptionen eller inte.
– Vid dessa fall ska domstolen ta hänsyn till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad, säger Cederström.
Om vårdnadshavarna samtycker till adoption och är säkra på sin sak kan de tilltänkta adoptivföräldrarna, om sådana finns, få ta hand om barnet redan innan adoptionsprocessen är klar.
Om vårdnadshavarna skulle ångra sig har de dock rätt att dra tillbaka sitt samtycke till adoption och därigenom rätt till sitt barn. Även om barnet har levt med och bott hos sina tilltänkta adoptivföräldrar sedan födseln ska denne flytta till sin eller sina vårdnadshavare.
-De tilltänkta adoptivföräldrar har då inte rätt att umgås med barnet såvida barnets vårdnadshavare inte godkänner detta, säger Cederström.
Enligt föräldrabalken har barnets vårdnadshavare ansvar för att barnet får det umgänge som det behöver med en annan förälder eller med andra närstående personer. Med närstående person avses en person som är viktig för barnet exempelvis mor- och farförälder, en styvförälder eller ett familjehem.
– Socialnämnden kan dock i vissa fall väcka talan om umgänge med en närstående person med barnets behov som utgångspunkt.
Enligt Cederström är det ovanligt att ett barns vårdnadshavare drar tillbaka sitt samtycke till adoption.
– Jag känner bara till tre rättsfall i Sverige där samtycket har dragits tillbaka så det är inte att betrakta som vanligt.
Tilltänkta adoptivföräldrar, som tagit hand om ett tilltänkt adoptivbarn från födseln men som vägrar att lämna ifrån sig sitt tilltänkta adoptivbarn till den biologiska mamman, efter att denne dragit tillbaka sitt medgivande till adoption, kan åtalas för egenmäktighet med barn.
