Enligt advokaten Per Ossmer är det inte särskilt troligt att Billy Butt fälldes på grund av rasism och fördomar, så som jag anfört i en nyligen publicerad artikel.
I min artikel förklarade jag att bevisvärderingen lyste med sin frånvaro i såväl tings- som hovrätt. Vidare framhöll jag att domarna i viss mån genomsyrades av ett ålderdomligt synsätt på relationer mellan yngre kvinnor och äldre män liksom av rasistiska fördomar mot Billy Butt. För att visa vad jag menade gav jag exempel från tingsrättens respektive hovrättens domskäl.
Per Ossmer har valt att endast kommentera den del av min artikel som rörde frågan om huruvida Billy Butt i viss mån kan ha dömts på grund av rasism och fördomar.
Inledningsvis kan konstateras att det är naivt att tro att fördomar inte återspeglas i domar. Alla människor har någon form av fördom och det är givet att detta spelar in i olika samhälleliga beslut, inklusive domar. Detta vet alla som har erfarenhet av att processa inför domstol.
Det kan också konstateras att det är direkt fel att hävda att Billy Butt först nu anför att kvinnorna haft sex med honom för att få arbete inom musik- och modevärlden. Det är bara att läsa förhör och inlagor i akten så ser man att detta anförts från start.
Vidare konstaterar jag att av Per Ossmer och mig så är det faktiskt bara jag som läst allt material i akten, lyssnat på bandinspelningar från förhör bakom lyckta dörrar m.m.
Därför reagerar jag på att en så väl ansedd advokat som Per Ossmer genom framförande av andrahandsuppgifter påstår att Billy Butt ”genomgående och frenetiskt hävdat att flickorna tyckte han var snygg och älskade honom…”. Detta är nämligen något som jag vare sig har läst eller hört någonstans i utredningen. Jag påstår alltså att uttalandet från Per Ossmer är direkt felaktigt.
Per Ossmer påstår vidare att Billy Butt var en annan människa för 15 år sedan både till sättet och till utseendet. Såvitt får förstås menar Per Ossmer att Billy Butt var en mindre trevlig människa då än han är idag. Vad grundas detta uttalande på? Enligt Billy Butt känner inte Per Ossmer och han varandra, och därmed faller det uttalandet platt till marken.
Per Ossmers artikel blir inte mindre uppseendeväckande av att han skriver att ” Bland annat mycket underligt var att han genomgående och frenetiskt lär ha hävdat att flickorna tyckte han var snygg och älskade honom och att de därför gärna så att säga ställde upp”. Varför skulle det vara så underligt om kvinnorna tyckte att Billy Butt var snygg och om de t.o.m. älskade honom?
Per Ossmer tror alltså inte att Billy Butt dömdes på grund av fördomar, men det är svårt att tolka Per Ossmers artikel på annat sätt än att han själv hyser en rad förutfattade meningar om Billy Butt. Det är förutfattade meningar som författaren inte räds att släppa ut till offentligheten med risken att de förutfattade meningarna snart blir till ”sanningar”.
Det största problemet är dock att det är samma förutfattade meningar nu som då Billy Butt lagfördes; nämligen att han var en obehaglig person, att yngre kvinnor inte kan attraheras av Billy Butt och dessutom att han uttalat saker som han aldrig har uttalat.
Advokaten Per Ossmer demonstrerar genom sin artikel att det inte är helt omöjligt att Billy Butt trots allt fälldes på grund av – i vart fall – fördomar. Per Ossmer har dock rätt i en sak; Billy Butt skulle aldrig ha blivit dömd.
Björn Hurtig – advokat
Kommentera artikeln
