”Osanna fakturor – HFD får inte bli tummelplats för särintressen”

REPLIK/DEBATT – av Rolf Granath, f.d. skatteombud hos Skatteverket

Advokaterna Jan Thörnhammar och Hans Sundberg har i artiklar den 24 april 2019[1] respektive den 6 maj 2019[2] replikerat min artikel den 10 april 2019[3].

Det är positivt att HFD:s märkliga och felaktiga domar om osanna fakturor den 7 februari 2019[4] uppmärksammas.

Hans Sundberg säger att han hade hoppats på en nyanserad diskussion i sak. Tyvärr bidrar vare sig hans eller Jan Thörnhammars artiklar till någon saklig diskussion. De påminner mest om känslobaserade slutpläderingar. Jag är inte förvånad men det är synd för debatten.

Enligt Jan Thörnhammar är utgången i de många målen före 2012 års avgörande[5] en rättsskandal och underinstanserna har därefter i många fall helt struntat i HFD 2012 ref. 69.

Att hundratals domare runt om i landet skulle ha gjort en uppenbart felaktig rättstillämpning i tusentals mål faller på sin egen orimlighet. Underinstanserna har heller inte struntat i HFD 2012 ref. 69. De har tolkat HFD:s bevisvärdering och applicerat den på senare bedömningar.

Utgången i hundratals domar meddelade efter HFD 2012 ref. 69 bevisar att underinstanserna har tolkat HFD:s bevisvärdering på i huvudsak samma sätt som Skatteverket.

Jan Thörnhammar säger vidare att om ett prejudikat inte beaktas är HFD:s auktoriet hotad och alla ledamöter i HFD borde vara bekymrade. Förtroende är en mer passande vokabulär än auktoritet.

Förtroende är en färskvara som ständigt måste förtjänas. Det gäller även HFD och även den bäste kan göra fel. Så också HFD.

Förtroende skapas genom rättsenliga och välmotiverade domar. Om underinstanserna följer även uppenbart felaktiga domar riskeras förtroendet för HFD och hela rättsväsendet.

De domar som initierade justitierådet Margit Knutssons kritiska artikel[6] meddelade Förvaltningsrätten (FR) i Uppsala den 7 april 2015 med lagmannen som ordförande. Under målens handläggning i FR utnämndes lagmannen till justitieråd i HFD, en befattning han fortfarande har.

Med hänsyn till utgången i FR är det förvånande om han delar den bevisvärdering fem av hans kollegor har gjort i HFD 2019 ref. 6. Det finns säkert ledamöter i HFD som är bekymrade men inte av det skäl Jan Thörnhammar utgår från.

Domstolar ska iaktta saklighet och opartiskhet (1 kap. 9 § RF). Ett justitieråd som har dömt i en viss typ av mål och som därefter publicerar en kritisk artikel mot underinstansernas fortsatta rättstillämpning är engagerad i saken på ett sätt som brister i förutsättningarna för en senare opartisk bedömning.

Ett justitieråd som ändå kort tid efter artikeln både beslutar om prövningstillstånd och dömer i samma typ av mål är jävig och agerandet kan inte tolkas som annat än ett utslag av särintresse och hämnd.

Regeringen utnämner justitieråd efter förslag från Domarnämnden. Mot bakgrund av regeringsformens krav på opartiskhet måste det vara en självklarhet att personer med särintressen som kan äventyra opartiskheten och därmed förtroendet för domstolsverksamheten inte utnämns till justitieråd.

Utöver nyss nämnt justitieråd finns det fler exempel på justitieråd i HFD med särintressen i mål om osanna fakturor.

Rapporten ”F-skattsedelns rättsverkningar” som Jan Thörnhammar nämner publicerade Svenskt Näringsliv i juni 2010. Rapporten innefattar kritik mot underinstansernas rättstillämpning i mål om osanna fakturor.

En av rapportens två författare utnämndes av regeringen till justitieråd i HFD 2011 och var justitieråd fram till pensionering 2017. Således ett justitieråd med ett dokumenterat särintresse som inte kan betecknas som opartisk i mål om osanna fakturor. Han dömde inte i HFD 2012 ref. 69 eller HFD 2019 ref. 6 men rapportens anda synes sväva över samtliga mål. 

Margit Knutssons kritiska artikel skrev hon 2017 efter kontakt från en bekant tillika advokat som hon ”råkar känna”. Han tyckte att FR:s bedömningar i målen 2015 inte gick att förena med HFD 2012 ref. 69. Han var ombud i KR och HFD 2015-2016.

Som av en händelse (?) utnämnde regeringen denne bekant till justitieråd i HFD under 2018. Ytterligare ett exempel på en person med särintresse i mål om osanna fakturor som har utnämnts till justitieråd.

Hans Sundberg nämner justitierådet Inga-Lill Askersjö. Hon var rättschef och chef för Skatteverkets rättsavdelning 2012-2014.

Som Hans Sundberg också nämner var det rättsavdelningens uppfattning att HFD 2012 ref. 69 inte innebar en avvikande rättstillämpning. Uppfattningen måste ha varit förankrad hos Inga-Lill Askersjö. Hon har då haft ett särintresse.

Hennes bedömningar i HFD 2019 ref. 6 är inte förenliga med hennes tidigare uppfattning som chef för Skatteverkets rättsavdelning. Jag vill inte spekulera i anledningen till hennes oförenliga bedömningar men de förstärker HFD 2019 ref. 6 som en märklig dom.     

Ett justitieråd får skiljas från anställningen endast om han eller hon genom brott eller grovt eller upprepat åsidosättande av skyldigheterna i anställningen har visat sig uppenbart olämplig att inneha anställningen (11 kap. 7 § RF). Ett justitieråd som har begått sekretessbrott, negligerat domaretiken, underlåtit att diarieföra handlingar, raderat handlingar, deltagit i beslut trots jäv och som vid upprepade tillfällen har agerat på ett sätt som är uppenbart olämpligt ett justitieråd[7][8][9] verkar trots det få behålla sin anställning.

Det krävs uppenbarligen oerhört mycket för att skilja ett justitieråd från sin anställning. En omständighet som måste beaktas vid utnämningar.    

Att frigöra medel för svarta utbetalningar och andra ljusskygga ändamål med hjälp av osann fakturering har växt till en skattemässig farsot. Detta bevisar de tusentals mål som har passerat landets domstolar under 2000-talet. Som vägledande avgörande för bevisvärderingen i mål om osanna fakturor saknar HFD 2019 ref. 6 helt värde.

För att anvisa rätt verktyg för att hejda farsoten måste bevisvärderingsfrågorna därför snarast prövas av HFD på nytt och då genom rättsenliga och välmotiverade domar.

För HFD är det angeläget att se över rutiner och policy för lottning och handläggning av domstolens mål. Samma sak gäller hanteringen av jävsfrågor inom domstolen.    

För Domarnämnden och regeringen är det nödvändigt att se över rutiner och bedömningar för utnämning av justitieråd. HFD riskerar annars att bli en tummelplats för justitieråd med särintressen.

[1] HFD satte ner foten i ännu ett uppfostringsmål – bra att Skatteverkets bevisning underkändes. Dagens Juridik

[2] HFD:s dom om osanna fakturor – återigen en rejäl bakläxa för Skatteverket. Dagens Juridik

[3] Domar om osanna fakturor inga skamstraff – utan skamdomar för HFD. Dagens Juridik

[4] Mål nr 6760-6763-17 (Bolaget) respektive mål nr 6757-6759-17 (Företrädaren). Bolagets dom har refererats i HFD 2019 ref. 6

[5] HFD 2012 ref. 69

[6] Bevisvärdering i mål om s.k. osanna fakturor – ett nedslag i den praktiska rättstillämpningen. SvSkT 1/2017

[7] Justitieråd erkände brott mot tystnadsplikten – men slipper åtal efter JK:s utredning. Dagens Juridik den 21 januari 2019

[8] ”Kan ju bli rena Knutsson-gate” – justitierådet som slipper åtal raderade känsliga mail. Dagens Juridik den 23 januari 2019

[9] Justitierådets brott och bristande domaretik är allvarligt – borde skiljas från sitt uppdrag av Rolf Granath. Dagens Juridik den 6 februari 2019