Fastighetsägaren avled i oktober 2013 och efterlämnade bland annat fem flerfamiljsfastigheter på olika håll i Sverige.
Ägaren hade bedrivit fastighetsförvaltning och efter en schism med sin dotter skrev han ett nytt testamente där dotter endast skulle få sin laglott ur dödsboet medan resten skulle delas mellan till mannens efterlevande maka med full äganderätt och mannens två barnbarn.
Arvsskifte efter tre år
I mars 2014 utsågs en boutredningman men sju månader senare dog även mannens maka. Då hade man ännu inte kommit någon vart med arvsskiftet efter hennes make. Först tre år senare i april 2017 kunde boutredningsmannen presentera ett bodelnings- och arvskiftebeslut där dödsboet efter makan fick en av fastigheterna medan de resterande fyra fastigheterna tilldelades mannens dotter och hans barnbarn med samäganderätt.
Men både dottern och dödsboet efter makan vände sig båda till tingsrätten och krävde en annan uppdelning av fastigheterna.
Missnöjda med skiftet
Dottern menade att det måste ha varit hennes pappas avsikt att hela hans fastighetsbestånd skulle hållas samman och ärvas av hans barn och barnbarn. Hon ville därför lösa ut makans dödsbo och överta även den femte fastigheten.
Dödsboet med arvingarna efter makan menade däremot att de skulle ha tillskiftas en andel av varje fastighet istället för att fastigheterna hade delas upp.
Inte hålla ihop fastigheterna
Tingsrätten konstaterar att det inte framgår av testamentet hur egendomen ska delas upp och att det ”inte finns skäl att tolka testamentet på annat sätt än vad som framgår av ordalydelsen”. Dottern har därmed inte kunnat visa att hennes pappa ville hålla ihop fastighetsbeståndet.
Tingsrätten konstaterar särskilt att mannen dessutom hade valt att ändra sitt testamente bara två år innan sin bortgång så att dottern endast skulle ärva sin laglott. Tingsrätten ogillar därmed dotterns och barnbarnens talan.
Deklarerats separat
När det gäller dödsboets talan konstaterar tingsrätten att varje fastighet under åren har deklarerats separat och att de också har förvaltats som separata enheter. Den omständigheten att den avlidne ägaren hanterade samtliga fastigheter inom ramen för en enskild firma innebär enligt tingsrätten ”inte att det är fråga om att fördela en näringsverksamhet mellan dödsbodelägarna”.
Tingsrätten finner det inte heller visat att uppdelningen av fastigheterna skulle påverka värdet på dem vid en försäljning. Enligt experterna låg fastigheterna i helt olika områden – i innerstadsområde, förortsområde och miljonprogramsområde. Detta innebar att man bedömde att de inte skulle kunna säljas gemensamt.
”Avsaknad av tillit”
Dessutom påminner tingsrätten om att parterna under flera år inte har kunnat komma överens om arvsskiftet och att det finns en osämja och en avsaknad av tillit mellan parterna som gör det olämpligt att de ska äga något gemensamt. Tingsrätten lämnar därmed även dödsboets talan utan bifall.
Domarna har överklagats.
