Styrelseordföranden åtalades vid Södertörns tingsrätt för brott mot aktiebolagslagen. Åklagarens påstående om brott redovisas i tingsrättens dom:
”Vid extra styrelsemöte den 17 februari 2014 i Huddinge fattade styrelsen i AB (bolaget) beslut om att skilja bolagets verkställande direktör från sin anställning. Beslutet – vilket medförde en kostnad för bolaget om uppskattningsvis 3,5 Mkr – fattades trots att det funnits styrelseledamöter som vid och inför styrelsemötet inte fått något eller ett tillfredsställande beslutsunderlag…”
”X (den tilltalade) har som styrelsens ordförande uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåtit att tillse att samtliga styrelseledamöter inför och vid aktuellt styrelsemöte haft ett tillfredsställande underlag för att fatta beslut i aktuell fråga och därmed heller inte gett dem tillfälle att delta i ärendets behandling, vilket med hänsyn till omständigheterna hade varit möjligt.”
S röstad emot och M röstade för
Vid omröstningen röstade de socialdemokratiska ledamöterna emot förslaget och de moderata ledamöterna för. Detta fick till följd att de moderata ledamöternas uppfattning, genom ordförandens utslagsröst, fick majoritet.
Resultatet blev att styrelsen beslutade att sparka VD:n.
Enligt styrelseordföranden har han gett de socialdemokratiska ledamöterna ett tillfredsställande underlag – eller i vart fall erbjudit dem tillfälle att få det. De har dock tackat nej till sådan information och han nekar därför till brott.
Tingsrätten konstaterade att det inte fanns någon tvekan om att styrelseledamöterna hade varit medvetna om det minskade förtroendet för VD:n inom styrelsen.
I samband med ett styrelsemöte strax före extramötet hade 50-åringen bett samtliga ledamöter att stanna kvar för en vidare diskussion. Han hade då informerat samtliga närvarande om att han saknade förtroende för VD:n. Bolagets socialdemokratiska ledamöter hade då valt att först skjuta upp mötet för att sedan lämna det.
Tingsrätten skrev i sina domskäl:
”Att i en sådan situation göra som de socialdemokratiska ledamöterna gjorde vid mötet den 5 februari kan inte uppfattas på annat sätt än att de avstått från att delta i den diskussion som X då ville få till stånd för att avsiktligen undvika att få del av ytterligare information i förtroendefrågan. Det sätt som de därefter har handlat på fram till och med det extra styrelsemötet den 17 februari förstärker den uppfattningen.”
”De socialdemokratiska ledamöternas handlande är anmärkningsvärt och visar att de har haft något annat skäl för sitt handlande än en vilja att följa aktiebolagslagens regler om hur ett styrelsearbete bör gå till. Att efteråt komma och säga att de saknat ett tillfredsställande underlag innebär i en situation som nu är aktuell inte att de har fråntagits sina möjligheter att utföra sina styrelseuppdrag på ett meningsfullt sätt.”
Kan ifrågasättas men inget brott
Tingsrätten anser i och för sig att det visserligen finns anledning att ifrågasätta det sätt som styrelseordföranden har hanterat frågan på men att det inte har varit brottsligt. han friades därför
Svea hovrätt fastställer nu tingsrättens domslut.
När det gäller frågan om skriftligt underlag till styrelsen skriver hovrätten i sina domskäl:
”Det är klarlagt att något skriftligt underlag inte skickades ut till styrelseledamöterna inför sammanträdet den 17 februari 2014 och att något sådant material inte heller delades ut under sammanträdet. Med hänsyn till det aktuella ärendets känsliga natur, såväl för bolaget som för VD:n, framstår detta emellertid inte som anmärkningsvärt. X agerande innebar dock att hans skyldighet att tillhandahålla ett tillfredsställande beslutsunderlag i muntlig form ökade.”
Djupt oenig hovrätt
Hovrätten anser därför att det i och för sig att det har ålegat styrelseordföranden att vid extramötet muntligen redovisa sina överväganden om varför det var nödvändigt att entlediga VD:n. Han har enligt domstolen därför brustit i sin skyldighet att ge samtliga styrelseledamöter ett tillfredsställande beslutsunderlag. Inget i utredningen ger dock stöd för att han skulle ha agerat uppsåtligen.
Hovrätten anser inte heller att hans agerande framstår som så klart olämpligt att han kan sägas ha agerat med straffbar oaktsamhet.
Tingsrättens domslut fastställs därmed.
Ett hovrättsråd och en nämndeman är dock skiljaktiga och anser att styrelseordföranden har gjort sig skyldig till straffbar oaktsamhet.
