En ordningsvakt åtalades vid Stockholms tingsrätt i första hand för misshandel och i andra hand för tjänstefel för att ha använt oproportionerligt våld i samband med ett ingripande mot en man på Centralstationen i Stockholm.
Riktade slag mot kollega
Ordningsvakten, en man i 25-årsåldern, var kameraoperatör den aktuella kvällen och han hade via kameran bevittnat när två av hans kollegor belagt mannen med handfängsel sedan denne hade riktat slag mot en av kollegorna.
Ordningsvakten hade då tagit sig till sina kollegor och tillsammans med dem fört in mannen i ett avräkningsrum i väntan på polis.
Höll i runt 30 sekunder
Av övervakningsfilmen från detta rum framgår att ordningsvakten först satt sig på huk framför mannen och sedan lagt honom på mage i ett så kallat benlås som han höll i cirka 30 sekunder.
Enligt åtalet böjde alltså vakten upp mannens ben ”i ett så kallat benlås och pressade sin kroppstyngd mot XX:s ben, rygg och handfängslade armar.”
Uttalade dödshot
Enligt ordningsvakten ska mannen dessförinnan ha uttalat dödshot mot honom, vilket mannen också dömts för i ett annat mål. Enligt åklagaren har ordningsvaktens våldsanvändning varit oförsvarlig och saknat grund.
Tingsrätten bedömde dock att ordningsvaktens agerande – ”att på ett relativt varsamt sätt lägga ned [mannen] i ett benlås under en kortare tid” – varit såväl behövligt som nödvändigt.
Haft fog att befara våld
Mot bakgrund av hur mannen hade agerat mot kollegan hade ordningsvakten haft fog för att befara oprovocerat och överrumplande våld från mannen, menade rätten.
Ordningsvaktens handlande bedömdes därmed rymmas inom hans laga befogenhet och han skulle därför frikännas från åtalet.
Rådmannen och en av nämndemännen var dock av skiljaktig uppfattning och ansåg att ordningsvakten skulle dömas för tjänstefel. Enligt dem har ordningsvaktens agerande gått utöver vad som varit nödvändigt och han skulle därmed inte anses ha haft laga befogenhet för sitt handlande.
Fastställer domen
Svea hovrätt har nu prövat åtalet avseende tjänstefel men finner ingen anledning att göra en annan bedömning än majoriteten i tingsrätten.
Den frikännande domen ska därför fastställas.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik – klicka här
