På tisdagen inledde FN:s säkerhetsråd diskussioner om ett förslag till en resolution med krav om att Syriens president Bashar al-Assad lämnar över makten till vicepresidenten. Förslaget innehåller bland annat krav på att våldet upphör, att politiska fångar släpps och att styrkor flyttas från bostadsområden, men innehåller inga sanktioner eller mandat att använda våld mot regimen. Ryssland meddelar nu att omröstningen om en eventuell resolution kommer dröja.
– Försök görs för att hitta en text som alla sidor kan acceptera och som kan hjälpa till för att hitta en politisk lösning i Syrien, säger biträdande utrikesminister Gennadij Gatilov till Interfax.
Ryssland vill se en klausul som utesluter att resolutionen används för en militär intervention.
EU:s permanente ordförande Herman Van Rompuy uppmande på måndagen säkerhetsrådet att ta de ”sedan lång tid nödvändiga” stegen för att få stopp på förtrycket. Professor Ove Bring uppger till TT att han inte tror att säkerhetsrådet kommer anta en meningsfull resolution:
– Ryssland anser att säkerhetsrådet gick för långt i en resolution om Libyen. Nu har Ryssland dragit sina slutsatser och tuffat till sig.
FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon sade på tisdagen att han hoppas att säkerhetsrådet ska enas.
I helgen som gick återtog regimen flera förorter till huvudstaden Damaskus. Internationella medier rapporterar idag om en humanitär kris i de östra förorterna. En aktivistgrupp vädjar till Röda Korset och andra internationella organisationer om hjälp.
Leif Stenberg, chef vid Centrum för Mellanösternstudier vid Lunds universitet, menar att situationen alltmer börjar likna ett inbördeskrig. Liknande uttalanden gjordes av Navi Pillay, FN:s kommissionär för de mänskliga rättigheterna, redan i början av december förra året. Då konstaterades att fler än 5 000 mist livet under upproret. FN uppskattar idag antalet dödsoffer till 5 400.
I slutet av december begärde Amnesty International att alla tvångsvisa återsändanden till Syrien skulle upphöra helt. Migrationsverkets rättschef Mikael Ribbenvik meddelade nyligen att det visserligen råder svåra motsättningar i Syrien, men att konflikten inte har den intensitet som krävs för att det ska anses råda inre väpnad konflikt.
Sedan februari förra året har andelen bifall på ansökningar ökat från sju till 66 procent. Migrationsverket konstaterar nu att våldet förvärrats ytterligare. Mikael Ribbenvik konstaterar bland annat att antalet civila dödsoffer ökat, att konflikten i allt högre grad militariserats och att inslaget av väpnat motstånd i samband med protester ökat.
På måndagen stod det klart att utvisningarna stoppas tillfälligt på grund av den kraftigt försämrade säkerhetssituationen. Omkring 400 syrier uppges omfattas av lagakraftvunna beslut om ut- eller avvisning.
En talesman för Vita huset uppger att regimen Assads fall är oundvikligt. Den uppfattningen delas av bland andra Turkiets president Abdullah Gül, som i veckan betonade vikten av att inte dra ut på processen.
Bild: Scanpix
