Kommunen anlitade en psykoterapeut för att lösa de samarbetsproblem som uppstått bland kommunens handläggare. Terapeuten ansåg att den nu uppsagda handläggarens manipulativa beteende låg bakom problemen, och att situationen inte gick att lösa.
Arbetsdomstolen anser att arbetsgivaren har haft fog för uppfattningen att samarbetsproblemen var hänförliga till handläggaren. Arbetsdomstolen finner att de samarbetsproblem och felaktigheter i ärendehanteringen som kvinnan gjort sig skyldig till – särskilt med tanke på de höga kraven som ställs på en biståndshandläggare- innebär att kommunen i och för sig haft sakliga skäl för att skilja handläggaren från hennes anställning som biståndshandläggare.
Arbetsdomstolens anser dock att kommunens omplaceringsutredning inte gett tillfredställande resultat. Domstolen konstaterar att kvinnas utbildning, som omfattar 100 högskolepoäng i social omsorg, uppfyller de utbildningskrav som ställts för minst två utav de lediga arbeten som då fanns i kommunen.
Redan genom att inte erbjuda handläggaren en omplacering till annat arbete har kommunen följaktligen inte fullgjort sin omplaceringsskyldighet. Kommunen har därför inte haft saklig grund för uppsägning.
Norrköpings kommun ska nu betala 60 000 kr i skadestånd och över 940 000 kr i rättegångskostnader.
