Det var socialtjänsten i Bjuvs kommun som anmäldes till JO av en jurist vid Antidiskrimineringsbyrån i Helsingborg.
Anmälan gällde fyra romska barn som hade blivit omhändertagna och placerade i familejhem under två år.
Vet inte att de är romer
Enligt föräldrarna undanhåller socialtjänsten och familjehemmet barnen deras etniska tillhörighet, romska kultur och språk så att de får växa upp utan att ens veta att de är romer.
Barn- och utbildningsnämnden i kommunen skrev i sitt yttrande till JO att man ”i görligaste mån” hade arbetat för att barnen skulle få sina behov av identitet, språk och kulturell tillhörighet tillgodosedda.
Justitieombudsmannen Stefan Holgersson är dock kritisk mot nämnden.
JO konstaterar att man vid placering av ett barn bör ha som utgångspunkt att barnet ska få behålla kontakten med sitt kulturella ursprung.
Borde varit aktiv
I det här fallet har nämnden främjat barnens möjlighet att behålla och utveckla sin kultur och sitt språk genom att se till att barnens kontakt med sina föräldrar upprätthölls, någonting som enligt JO inte är tillräckligt.
JO skriver:
”I hemtagningsutredningarna avseende de två äldsta barnen konstaterades det i augusti 2015 att de efter två år i familjehem hade tappat sitt språk och sin romska kultur. Mot bakgrund av att de yngre syskonen var endast fem månader respektive ett år och tio månader vid omhändertagandet anser jag det utrett att samma sak gällde dem.”
”Nämnden borde under placeringen ha varit aktiv för att på olika sätt ha gett barnen stöd för att behålla kontakten med sitt kulturella ursprung samt bevara och utveckla sitt romska språk.”
Sammantaget anser JO att nämnden borde ha varit aktiv för att främja barnens kontakt med sin kultur och bevara och utveckla sitt romska språk.
