I Riksrevisionens årliga revision av 230 statliga myndigheters årsredovisningar konstaterar man bland annat att det finns ”utrymme för förbättringar bl.a. vad gäller dokumentation och förberedelser för att höja krisberedskapen” när det gäller samhällets krisberedskap och rättsväsendets myndigheter.
Sämre produktivitet hos tingsrätter
Man påminner också om tidigare granskningar under året som har visat att produktiviteten vid tingsrätterna ”överlag tycks ha sjunkit de senaste åren”.
Det finns också skillnader i effektiviteten mellan tingsrätterna.”Skillnaderna i uppmätt effektivitet mellan domstolarna är så pass stora att det tyder på att det inte är generella insatser som behövs – utan mer selektiva åtgärder”, skriver Riksrevisionen.
Tvivel om hederlighet
Men de två myndigheter som får helt underkänt är Statens fastighetsverk och Tillväxtverket.
När det gäller Statens fastighetsverk avstår Riksrevisionen helt från att kommentera årsredovisningen på grund av misstankarna om korruption.
Riksrevisionen skriver att man ”har haft betydande tvivel avseende myndighetsledningens kompetens och hederlighet och även osäkerhet om f.d. generaldirektören har utövat den tillsyn som behövs över myndigheten för att förhindra väsentliga felaktigheter, vare sig de beror på oegentligheter eller fel”.
Den före detta generaldirektören och en fastighetsdirektören är sedan i januari föremål för utredning om grov trolöshet mot huvudman.
”Omfattande felaktigheter”
När det gäller Tillväxtverket konstaterar Riksrevisionen att årsredovisningen ”innehåller så omfattande felaktigheter att årsredovisningen sammantaget inte bedöms ge en rättvisande bild”.
Riksrevisionen framhåller också att Sverige ”står inför stora offentligfinansiella utmaningar framöver” på grund av ”en ökad andel medborgare över 80 år, ett ökat antal invandrare – särskilt barn och ungdomar – och en stagnerande arbetskraft”.
Riksrevisionen skriver om sina tidigare granskningar som visat att ”regeringar under flera år har underskattat de offentligfinansiella utmaningarna och har fört en finanspolitik som inte leder till att överskottsmålet nås”.
Bristfälliga beräkningar
Beräkningarna av de offentliga utgifterna ”är bristfälliga då de bortser från hur förändringar i fråga om befolkningens storlek och ålderssammansättning påverkar kommunernas utgifter för vård, skola och omsorg”, konstaterar man igen.
Man efterlyser också bättre ekonomiadministrativa regelverk för myndigheterna kombinerat med ett tydligt definierat regelverk för årsredovisningen för staten. Detta för att få en mer enhetlig redovisning.
Detta gäller inte bara myndigheter utan även statens innehav av aktier och andelar i hel- och delägda bolag.
Man skriver också om hur viktigt det är att ”myndigheternas medvetenhet om risker för oegentligheter av olika slag ökar” när det gäller mutor och bestickning vid upphandling samt risker för jäv vid beslut om bidrag och risker för otillåtna bisysslor.
