Kontrollen och uppföljningen av de närmare två miljarderna som årligen ges till studieförbundens folkbildningsverksamhet brister i alla led.
Det konstaterar Riksrevisionen som också ser tydliga indikationer på att bidragen går till annat än folkbildning.
– En stor andel av studieförbundens kostnadsersättningar till studiecirklar saknar tillräckliga underlag, säger Ann-Mari Skorpen, projektledare för granskningen i ett pressmeddelande.
Varje år fördelas nära två miljarder kronor till tio studieförbund via den ideella organisationen Folkbildningsrådet.
Nu har Riksrevisionen granskat kontrollen och uppföljningen av stöden – och kan konstatera att det finns brister i samtliga led samt att Folkbildningsrådet och studieförbundens kontrollapparat inte är tillräcklig.
Har gått till privat konsumtion
I ett pressmeddelande konstaterar Riksrevisionen bland annat att det finns indikationer på att bidragen gått till privat konsumtion.
– En stor andel av studieförbundens kostnadsersättningar till studiecirklar saknar tillräckliga underlag. Det finns också indikationer på att bidrag har gått till privat konsumtion, allmänt verksamhetsstöd eller för att subventionera kommersiell verksamhet, säger Ann-Mari Skorpen, projektledare för granskningen.
I många fall saknas dokumentation om hur studieförbunden kommit fram till ersättningarna samt hur de motiveras. Istället utgår besluten om ersättning från muntliga överenskommelser, enligt Riksrevisionens granskning.
Kontrollen bör stärkas
Riksrevisionen pekar på att kontrollsystemet inte fångar upp varken fel eller fusk på ett tillräckligt effektivt sätt. Dessutom finns ”stora variationer” i hur förbunden genomför kontrollerna.
Riksrevisionen anser också att regeringen borde lagt större vikt vid kontroll av hur statsbidraget används.
– Kontrollen av hur statsbidraget hanteras och används av studieförbunden behöver stärkas väsentligt, säger riksrevisor Helena Lindberg i pressmeddelandet.
