Syftet med de så kallade regionala strukturfondspartnerskapen var att säkerställa regionalt inflytande när EU-medel fördelas. Nu visar en granskning från Riksrevisionens att dock att arbetet med EU-medlen präglas av bristande transparens, otydliga prioriteringar och risker för jäv.
Sverige får årligen stora summor pengar från Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden.
Eftersom EU:s regler förutsätter ett regionalt medbestämmande har Sverige inrättat regionala strukturfondspartnerskap, som består av representanter för regioner, kommuner, arbetsmarknadens parter, statliga myndigheter och det civila samhället.
Mellan åren 2014-2020 bestämmer partnerskapen över 12,2 miljarder kronor i EU-medel i stöd till olika projekt och då EU kräver en medfinansiering med samma summa från Sverige som land blir partnerskapens prioriteringar även styrande för stora nationella medel.
Sanktionssystemet för hälso‑ och sjukvårdspersonal – en översikt
Parallellt med att antalet tillsynsärenden mot legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ligger på en hög nivå och anmälningar om behörighetsinskränkningar ökar, föreslås att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska kunna fatta interimistiska beslut – i vissa fall med sänkta beviskrav. Vilka regler gäller nu, och har IVO förutsättningar för att hantera utökade befogenheter på ett rättssäkert sätt? Ebba Sverne Arvill och Leila Nedaei redogör för dagens sanktionssystem, och några aktuella frågor.
Stor risk för jäv när medlen ska delas ut
Riksrevisionen har under sin granskning av systemet kunnat konstatera att en otydlig ansvarsfördelning och en svag styrning från regeringen dock minskar möjligheterna till ett effektivt genomförande av EU-programmen i Sverige.
– Bristerna är så omfattande att regeringen i första hand bör utreda om det finns bättre alternativ till systemet med regionala strukturfondspartnerskap, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Utöver ovan nämnda faktorer konstaterar Riksrevisionen att många ledamöter i parnerskapen företräder aktörer som själva söker, eller tidigare har fått, pengar till EU-finansierade projekt. Således existerar även en ”inbyggd jävsproblematik” som blir svårhanterlig för partnerskapen.
– Det är tveksamt om partnerskapen med sin nuvarande sammansättning av ledamöter kan genomföra sitt uppdrag och samtidigt leva upp till bestämmelserna om jäv, säger Max Dahlbäck, projektledare för granskningen.
Regeringen bör se över systemet
Riksrevisionen rekommenderar nu regeringen att titta närmare på partnerskapen och utreda om det finns något alternativ till det nuvarande systemet. Man vill även att regeringen säkerställer att strukturfondspartnerskapen följer gällande bestämmelser om jäv och ställer krav på att strukturfondspartnerskapens motiveringar är klargörande.
