Dagens Juridik publicerade den 19 mars en artikel om den ranking som Svenskt Näringsliv har gjort av de olika juristutbildningarnas samverkan med arbetslivet. Juristutbildningen vid Stockholms universitet framhålls i artikeln som ett särskilt avskräckande exempel.
Vi känner inte igen oss i beskrivningen av vår utbildning och vi bedömer att våra studenter under sin studietid har frekventa och givande kontakter med arbetsmarknaden och samhället.
Hur kan en professionsutbildning, som beskrivs i princip helt sakna samverkan med arbetslivet, vara en av de mest sökta utbildningarna i Sverige och det mest sökta juristprogrammet? Samma juristprogram rankades så sent som i oktober 2007 vid en omröstning bland läsare av Dagens Juridik som Sveriges bästa. Förklaringen kan finnas i de kriterier som Svensk Näringsliv har valt för att undersöka graden av samverkan med arbetslivet.
När juristprogrammet vid Stockholms universitet reformerades 1994 var ett av målen för arbete att bättre anpassa juristutbildningen efter arbetsmarknadens krav, dock utan avkall på utbildningens akademiska kvalitet. Fakulteten genomför regelbundna arbetsmarknads- och alumnundersökningar för att säkerställa att utbildningen uppfyller detta mål. Resultaten av dessa undersökningar har också bekräftat att vi är på rätt väg.
Arbetsgivarrepresentanter deltar dessutom aktivt i fakultetens utvärderings- och utvecklingsarbete. Också undervisningen präglas i hög grad av det praktiska yrkeslivet: Våra studenter möter under hela sin studietid, men i synnerhet under studiet på avancerad nivå regelbundet företrädare för arbetslivet.
Det negativa omdömet om juristprogrammet i Stockholm – ”dåligt” – grundar sig enbart på att vi inte har infört obligatorisk praktik, saknar fadderföretag och att det inte skulle förekomma ex-jobb. Vad gäller den sista punkten, så är Stockholms universitet numera anslutet till Nationella Exjobb-poolen. Vid Juridiska fakulteten har dessutom Juristcentrum samt fakultetens institut och centra sedan lång tid tillbaka förmedlat denna typ av uppdrag. Det är riktigt att juristprogrammet saknar fadderföretag, men det innebär inte – som framgått ovan – att verksamheten saknar samverkan med näringslivet, eller för den delen med myndigheter och andra organisationer. Det har, vid flera tillfällen, övervägts att införa någon slags obligatorisk praktik i juristprogrammet. Vi har dock valt att inte slå in på denna väg. Skälen är flera, men det huvudsakliga argumentet mot en sådan lösning har varit att den förutsätter en omfattande och resursslukande administration. Dessa resurser har bedömts göra större nytta i vårt arbete att på bästa sätt förbereda studenterna för arbetsmarknaden.Vi har istället valt andra sätt att underlätta studenternas inträde på arbetsmarknaden.
Förutom de kontakter som studenterna får med presumtiva arbetsgivare i undervisningen, har studenten numera goda möjligheter att komma i kontakt med yrkeslivet genom att kombinera praktik med uppsatsarbete. Drygt en av tre studenter väljer också att utföra praktik i samband med examensarbetet. I sammanhanget bör också betydelsen av fakultetens samverkan med studentorganisationer som Juridiska föreningen (arrangör av Juristernas arbetsmarknadsdagar), ELSA (som bland annat anordnar studiebesök vid olika arbetsplatser och informationsträffar med presumtiva arbetsgivare) och Ad Astra (som under mer än tio år har bedrivit ett mentor- och nätverksprojekt för kvinnliga juris studerande) framhållas särskilt. Arbetsmarknaden i Stockholmsområdet ger dessutom våra studenter mycket goda möjligheter att på egen hand skaffa för utbildningen relevanta ferie- och helgarbeten.
För undvikande av missförstånd vill jag också påpeka att uppgiften i rapporten från Svenskt Näringsliv att 43 procent av nyutexaminerade studenter inte fått ett arbete inom 7 – 12 månader efter examen inte gäller våra nyutexaminerade jurister. Resultaten av våra kontinuerliga alumnundersökningar målar upp en annan bild av läget: Våra studenter har snabbt fått en för utbildningen relevant anställning. Arbetsmarknaden för jurister har också breddats väsentligt: Juristerna slår sig in på delar av arbetsmarknaden som tidigare varit förbehållna exempelvis ekonomer.
Mot denna bakgrund är vår bedömning att omdömet om juristprogrammet i Stockholm är direkt orättvist och missvisande. Om inte annat illustrerar detta riskerna med att dra alltför långtgående slutsatser av en ranking som grundar sig på ett fåtal och tvivelaktiga premisser.
Marie Sandström
Prodekanus och ordförande för utbildningsutskottet
Kommentera artikeln
