Kammarrätten konstaterar att kvinnans talan till stor del gått ut på att bevisa att trustens bildandehandlingar inte överensstämmer med verkliga förhållanden.
Eftersom kvinnan själv medverkat till att upprätta handlingarna har hon orsakat eller åtminstone bidragit till processen.
Ombudsersättningen sänks därför från cirka 483 000 till 48 000 kronor.
Skatteverket beslutade i september 2018 att ta upp en utbetalning till en då 82-årig kvinna om drygt 30 miljoner kronor till beskattning som inkomst av periodiskt understöd i inkomstslaget tjänst. Verket ansåg att tillgångarna i en utländsk trust hade varit avskilda från kvinnans rådighet samt att trusten därför skulle jämställas med en svensk familjestiftelse. Uttaget skulle därför beskattas i tjänst.
Förvaltningsrätten i Uppsala fann att trustens bildandehandlingar inte återspeglade verkliga förhållanden och att trusten därmed inte kunde jämställas med en svensk familjestiftelse. Hon skulle därför beskattas i kapital i stället för tjänst.
Resning i skattemål – betydelsen av friande brottmålsdom
Sedan en man ålagts betalningsansvar för 382 miljoner kronor för ett bolags obetalda skatter och avgifter friades han av tingsrätten från straffrättsligt ansvar, då det visats att en anhörig signerat deklarationerna med hans e-legitimation och att han ovetandes satts in som styrelseledamot. Är detta nog för att mannen, som får ut 16 000 kronor månaden samt drabbats av sömnsvårigheter och suicidtankar, ska beviljas resning? Börje Leidhammar redogör för ett aktuellt beslut från Högsta förvaltningsdomstolen.
Begärde ersättning för ombudskostnader om 880 000 kronor
Kvinnan hade begärt ersättning för ombudskostnader i förvaltningsrätten med nästan 880 000 kronor inklusive moms, motsvarande cirka 127 timmars arbete samt utlägg.
Domstolen ansåg att bland annat att det genomgående redovisats mer tid än vad som skäligen kan ha behövts för arbete med yttranden till förvaltningsrätten. Ombuden hade även till viss del upprepat vad som redan förts fram under handläggningen hos Skatteverket. Vid en sammantagen bedömning ansåg rätten att en skälig tidsåtgång i målet fick anses motsvara 67,5 timmars arbete.
Kvinnan fick därför nöja sig med cirka 483 000 kronor i ersättning inklusive moms.
Hade orsakat processen
Skatteverket överklagade ersättningsdelen till Kammarrätten i Stockholm och pekade bland annat på att kvinnans – numera hennes dödsbos – talan till stor del gått ut på att bevisa att innehållet i trustens bildandehandlingar, som hon själv medverkat till att upprätta, inte överensstämmer med verkliga förhållanden. Hon hade därför bidragit till eller orsakat processen. Därtill hade ombuden lagt ned oproportionerligt mycket arbete på frågor som inte var centrala i målet. Med hänsyn till detta, ombudens kompetens och förekomsten av upprepningar i inlagorna ansågs skälig tidsåtgång motsvara åtta timmars arbete.
Kammarrätten konstaterar i likhet med Skatteverket att dödsboets talan till stor del syftat till att bevisa att innehållet i bildandehandlingarna inte återspeglar den verkliga innebörden. Eftersom kvinnan själv har medverkat till att upprätta handlingarna får hon antas ha haft insikt om omständigheterna.
Ersättningen sätts ned ännu mer
Genom sitt agerande har hon ”orsakat eller i vart fall bidragit till processen”, anser domstolen. Hon har därför endast i mycket begränsad omfattning haft behov av ombud för att tillvarata sin rätt. På grund av detta, och med beaktande av ombudens kompetens, går yrkad ersättning ”långt utöver vad som får anses skäligt att ersätta”.
Beträffande ersättning för utlägg konstaterar domstolen att arbetet där till stor del utförts före Skatteverkets beslut. Kostnaderna i den delen kan därför inte ersättas.
Sammantaget anser kammarrätten att ersättningen i förvaltningsrätten ska sättas ned till 48 000 kronor inklusive moms.
