Konkursboet efter ett bolag stämde två makar och begärde att de solidariskt skulle betala närmare en miljon kronor till boet. Kravet gällde uttag ur bolaget som enligt dödsboet var återvinningsbara enligt konkurslagen alternativt utgjorde olagliga värdeöverföringar enligt aktiebolagslagen.
Målet kom dock aldrig att avgöras i sak eftersom tingsrätten istället fattade ett beslut om att avvisa makarnas juridiska ombud eftersom han ansågs olämplig.
Upprepade påminnelser
Tingsrätten slog i sitt beslut fast att handläggningen hade fördröjts eftersom ombudet vid flera tillfällen hade låtit bli att följa tingsrättens förelägganden - någonting som krävt upprepade påminnelser och så kallade kompletteringsförelägganden.
Enligt tingsrätten hade juristen också fördröjt handläggningen genom flera editionsyrkanden som inte hade drivit målet framåt. Trots att målet hade handlagts i tingsrätten i över två år var det också fortfarande svårt att överblicka vilka invändningar som svarandena, genom ombudet, egentligen åberopade.
Några veckor före utsatt huvudförhandling hade juristen inte heller inkommit med någon slutlig bevisuppgift trots att målet en månad tidigare egentligen hade stängts för ny bevisning genom ett så kallat mjukt stupstocksföreläggande. Tingsrätten flyttade senare fram stängningen men blev tvungen att ställa in huvudförhandlingen och enligt domstolen fanns det skäl att anta att ombudet medvetet hade förhalat ett slutligt avgörande av målet.
Åberopade 19 nya vittnen
På den framflyttade stängningsdagen åberopade juristen dessutom 19 nya vittnen – någonting som tingsrätten ansåg ”anmärkningsvärt” och tydde på en ”undermålig processuell framförhållning”.
Tingsrätten fick efter ett sista föreläggande in en bevisuppgift från juristen som dock följdes av en begäran om anstånd eftersom bevisuppgiften inte var bearbetad och först två veckor senare – alltså fem månader efter det ursprungliga stängningsdatumet - kom ombudet in med en slutlig bevisuppgift.
Tingsrätten skrev i sitt beslut:
”Mot bakgrund av ovanstående finner tingsrätten att J (juristen) under sin tid som ombud i målet har visat prov på såväl oskicklighet som olämplighet… Som tingsrätten nämnt ovan finns det skäl att anta att O:s processföring har syftat till att förhala ett slutligt avgörande i målet. J:s agerande har lett till en oacceptabel tidsutdräkt.”
En av klienterna överklagade – genom ombudet – beslutet att avvisa ombudet men Svea hovrätt beslutade att inte meddela prövningstillstånd.
”Grundläggande att få välja ombud”
Hovrättens beslut överklagades till Högsta domstolen där klienten – genom ombudet – hävdade att tingsrätten inte hade kommunicerat sitt avvisningsbeslut och att ombudet inte hade fått någon chans att bemöta kritiken. Han skrev bland annat:
”Ett avvisningsbeslut av ett ombud i en komplicerad rättegång med ett stort antal omständigheter innebär en ekonomisk belastning för parten, då det föreligger avsevärda kostnader för ett nytt ombud att läsa in sig på målet. Även om ombudet inte är omedelbar part i rättegången så är denna en del av denna och även ombudet ska omfattas av rätten till en rättvis rättegång. Det måste också vara en allmän princip att envar har rätt att välja sitt ombud och att domstolens möjligheter att avskilja ett ombud ska vila på rättvis grund.”
Högsta domstolen beslutar nu att meddela prövningstillstånd i målet för att avgöra om det ska prövas i hovrätten. Beslutet fattades av justitieråden Agneta Bäcklund, Anders Eka och HD:s ordförande Stefan Lindskog.
