Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Om man som jurist har något på hjärtat ska man inte banga för att släppa fram det – bara skriv!”

Krönikor
Publicerad: 2012-12-12 10:29
Advokat Peter Danowsky

KRÖNIKA – av advokat Peter Danowsky

 

Denna krönika är ett utdrag ur förordet till Peter Danowskys bok ”Advokatyrket, upphovsrätten och yttrandefriheten – en artikelsamling” (Norstedts Juridik 2012)

———————————-

Artiklarna i samlingen handlar mycket om advokatyrket – ett yrke som lätt blir en identitet. På frågan Vad är du? blir det oreflekterade svaret just advokat. Det hade, trots allt, funnits flera andra svar.

I några av artiklarna försöker jag beskriva advokatyrkets specifika egenskaper och jag berör också advokatsamfundets roll. Ett gott samhälle behöver en stark yrkeskår av advokater och väl fungerade advokatbyråer. Advokatsamfundets viktigaste uppgift måste vara att just understödja detta. Det är advokatverksamheten som ska vara i centrum, inte själva samfundet. Här är jag litet bekymrad över den framtoning som advokatsamfundet har fått. Det får nog bli en artikel om det så småningom.

En annan reflektion är att artiklarna på sitt sätt speglar sin tid. Att 1986 belysa advokatens roll i rättsstaten var inget underligt. I dag, och faktiskt från 90-talet, har det varit mer angeläget att placera advokaten i näringslivet. På ett sätt innebär det en uttunning av advokatens ställning.

Medierätten har onekligen varit – och är alltjämt – ett av mina särskilda intressen. I det rättsområdet står det aldrig stilla. Teknikutvecklingen, nya aktörer, gränsöverskridanden leder hela tiden till nya frågor med juridiska implikationer. En del blir det lagstiftarens uppgift att ta hand om, andra får långsamt sin lösning genom rättspraxis och åtskilligt får i praktiken hanteras utan det yttersta juridiska vetandet.

Flera av artiklarna här i samlingen handlar om upphovsrätt och yttrandefrihet med medieperspektiv. En artikel handlar om citaträtten i USA och den publicerades i NIR 1979. Vid den tiden var den ekonomiska effekten av upphovsrättsintrång måttlig och överblickbar. I den digitala världen är det annorlunda. Om upphovsrättens övergång från den gamla analoga världen till den nya digitala tiden handlar flera artiklar.

Artiklar i dagstidningar, det finns ett antal sådana med här, skrivs för andra än jurister. Ofta är det direkta syftet att påverka.

Att publicera sig i tidning är som att skriva på vatten, sa en flitig journalist till mig en gång – litet dystert. I Internettid är problemet mindre eftersom så mycket publiceras digitalt och är sökbart. Med äldre material behövs en större ansträngning för att återanvända något som publicerats. Det är glädjande att det finns förlag som vill satsa på detta.

En förhoppning är att sammanställningen utgör en påminnelse, framför allt till yngre jurister, att det inte behöver vara så märkvärdigt, det man skriver. Allting är inte svårt. Har man något på hjärtat, så är det bra att inte banga för att släppa fram det! Utvecklingen mot allt större advokatbyråer kan dessvärre leda till en viss konformism och rädsla bland yngre jurister att sticka ut.

Visst uppmuntras yngre jurister att publicera sig, men då är syftet nog snarare att marknadsföra byrån, att visa specialkunskaper och intresse för ett visst ämne, än att uttrycka ställningstagande och samhällsengagemang. Att ge uttryck för en åsikt är att ta en risk. Att ta risker ligger inte i den näringslivsorienterade lite större advokatbyråns natur.

Kanske hade flera av de artiklar jag skrivit inte kommit till om jag inte fått min advokatuppfostran hos Göran Luterkort eller på advokatfirman Chrysander. Hos både Luterkort och Chrysander fanns såväl humanjuridik som affärsjuridik och dessutom starkt samhällsengagemang. Samtalen kastade sig mellan olika ämnen och då och då uppstod det en reflektion som kunde tas vidare i en artikel. Jag hoppas att en sådan lustfylld miljö också kan finnas i dagens advokatverksamhet.

Det klagas på att svenska advokater inte deltar tillräckligt i samhällsdebatten och i det politiska livet. Den kritiken är befogad, tycker jag. Vi är ofta experter på något område och vi har ofta ett samhällsintresse, men vi är som yrkespersoner alltför återhållsamma med att visa vårt engagemang.

Fler advokater i opinionsbildning och politik vore bra. När Riksdagens viktigaste uppgift är att stifta lagar är det rätt märkligt att det är så få riksdagsmän som är advokater eller ens har juristutbildning. Ibland ångrar jag att jag inte gav mig in i politiskt arbete. Det hade gått att förena med det fria advokatyrket.  

1976 är året för den första artikeln i samlingen och den berör TV-sändningar. De två senaste rör också upphovsrätten i tillämpning, en i NIR och en om IPRED publicerad online på Netopia.se – båda 2011. Det är drygt trettiofem år av yrkesliv däremellan. Spännande år! Advokatyrket ger rikliga tillfällen till iakttagelser i tiden utifrån just de insikter man får av sina uppdrag. Förhoppningsvis avspeglar det sig här.


Dela sidan:
Skriv ut:


Stefan Wahlberg
stefan.wahlberg@blendow.se
Kommentarer
Håll dig till ämnet i artikeln du kommenterar och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och för berörda personer i artikeln. Inlägg som vi bedömer som olämpliga kommer tas bort.