Tvisten hade uppstått mellan en man och en kvinna från Uppsalatrakten som tidigare hade varit sambos och som har en nu treårig dotter tillsammans. Tvisten gällde vårdnaden om dottern.
Enligt en tidigare överenskommelse hade vårdnaden under utredningstiden varit gemensam och dottern hade hade bott växelvis hos sina föräldrar.
Mannen och kvinnan hade dock haft problem att komma överens när det gällde frågor som bland annat hade med vaccination, förskoleplats och pass för dottern att göra.
Uppsala tingsrätt konstaterar nu att föräldrarna under stora delar av tiden efter separationen har haft mycket svåra samarbetsproblemen men att de nu har ett någorlunda fungerande samarbete kring dotterns vardag.
Flickans mamma – som håller på att utbilda sig till sjuksköterska – har enligt pappan inte velat att dottern ska underkastas sedvanliga kontroller, vaccinationer med mera. Hon ville inte heller föda dottern på sjukhus eller uppsöka mödravården.
Kvinnans inställning till detta framgår av tingsrättens dom:
”När hon var gravid med D (dottern) kontaktade hon MVC för att boka tid för ultraljudsundersökningar. Hon blev då erbjuden att komma på frivilliga kontroller, men avböjde eftersom hon mådde bra och hade varit gravid två gånger tidigare.”
”Det var viktigt för henne att få föda i hemmet eftersom hon känner sig trygg där. Hon har fött alla sina tre barn hemma… När D hade fötts undersökte hon denna själv. Eftersom hon har arbetat på barnklinik och dessutom av eget intresse har läst på om barnmedicin så har hon tillräckliga kunskaper för att kunna konstatera att D mådde bra.”
”Hon ville inte att D skulle vaccineras före tre års ålder, bland annat med hänsyn till att hon var född en månad för tidigt. När barn är tre år har de hunnit bygga upp ett eget immunförsvar… När det gällde D-droppar var hon skeptisk till det märke som BVC rekommenderar. En anledning till hennes skepsis var att de AD-droppar som tidigare rekommenderades hade visat sig inte vara bra för barn, och detta visar att rekommendationerna inte alltid är riktiga.”
Pappan litar dock på sjukvården.
Tingsrätten kommer fram till att föräldrarnas åsiktskilnnader är så stora att ensam vårdnad är det bästa för dottern. Tingsrätten skriver:
”Det har i målet tydligt framkommit att K (kvinnan) och M (mannen) har mycket olika uppfattningar i frågor om barnuppfostran och i principiella frågor rörande hur man på bästa sätt tar hand om ett barn. Tingsrätten delar vårdnadsutredningens farhågor att detta kan komma att leda till problem vid de större beslut som ska fattas rörande D:s (dotterns) framtid. Mot bakgrund härav finner tingsrätten att det bästa för D är att en av föräldrarna tillerkänns ensam vårdnad om henne.”
När det gäller frågan om vem som ska vara vårdnadshavare skriver tingsrätten:
”Det har tydligt framkommit i målet att K har bestämda åsikter om vad som är bäst för ett barn, och att dessa åsikter inte alltid överensstämmer med de råd och rekommendationer som ges av sjukvården och av myndigheter. Hon har i flera fall, t.ex. avseende vaccinationer och förskoleplats, genomdrivit sin vilja vad gäller D trots att hon har varit väl medveten om att M har haft en annan åsikt. Först när hon fått sådan information att hon hade skäl att befara att hennes vägran i dessa frågor kunde komma att påverka utgången i denna tvist har hon ändrat sig.”
Tingsrätten anser därför att det bästa för dottern är att pappan får ensam vårdnad om henne Mamman och dottern ges däremot ett regelbundet umgänge.
Foto: Bertil Ericson/TT
