Syftet med utredningen är att effektivisera förundersökningsförfarandet, minska genomströmningstiderna och öka lagföringen. I veckan överlämnades utredningen till justitieminister Beatrice Ask.
Dels föreslås att åklagare i stora brottshärvor ska kunna koncentrera utredningen till den allvarligaste brottsligheten genom att utesluta vissa personer och vissa brott. Dels föreslås att även polisen, i utredningar av mängdbrott, ska få befogenhet att besluta om förundersökningsbegränsning.
– Redan idag har åklagare en viss möjlighet att förundersökningsbegränsa. Med det här förslaget utökar vi den möjligheten, säger särskilde utredaren Ebba Sverne Arvill.
Nuvarande regelverk tillåter åklagare att i vissa fall avstå från att utreda vissa brott, exempelvis kan åklagaren i en utredning av en viss person göra ett urval av brott och lägga ner förundersökningen i övrigt. Det saknas däremot stöd i lagen att kunna inrikta brottsutredningsresurser mot den allvarligaste brottsligheten i brottshärvor. I utredningen föreslås därför en ny regel som gör det möjligt för åklagaren att i komplicerade och omfattande fall kunna låta bli att utreda vissa personer som misstänks ha begått de minst allvarliga brotten.
– Även om förslagen väcker flera viktiga principiella frågor är det rimligt att polis och åklagare har möjlighet att möta en samhällsutveckling med en alltmer komplicerad brottslighet, säger utredaren Ebba Sverne Arvill.
En av de principiella frågorna Ebba Sverne Arvill syftar på är risken för att skapa två parallella system, relativ och absolut åtalsplikt. Den absoluta åtalsplikten är en central princip i det svenska rättssystemet och innebär att åklagare är skyldiga att väcka åtal om en gärning är straffar och det finns bevisning som är så stark att den väntas kunna räcka för en fällande dom.
– I vissa fall bör man kunna acceptera att en enskild gärningsman kan undgå ansvar för brott, om det är nödvändigt för att komma till rätta med totalt sett allvarligare brottslighet, säger Ebba Sverne Arvill.
Enligt förslaget kommer förundersökningsbegränsning dock inte kunna avse brott som kan förväntas leda till svårare påföljd än fängelse i sex månader eller brott som har begåtts av ungdomar under 18 år.
– Det kan till exempel gälla någon som har deltagit i brottsligheten genom att tömma olika bolag på pengar, men som inte har deltagit i planeringen av brotten och som inte heller gjort stora vinster, säger Ebba Sverne Arvill.
Enligt förslaget kommer förundersökningsbegränsningen inte heller kunna avse utredningar mot en enskild person utan endast i utredningar där flera personer är inblandade. Frågan är om det inte öppnar upp för organiserad brottslighet?
– Självklart finns det risker, men tveksamheterna får stå tillbaka. Och den som planerar brottet kommer inte att kunna begränsas bort. Syftet med förslaget är att komma åt den centrala brottsligheten, säger Ebba Sverne Arvill.
Justitieminister Beatrice Ask välkomnar förslagen.
– Vi måste se till att det finns möjlighet att fokusera på det centrala i brotten, säger hon.
Förslaget har nu skickats ut på remiss.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2011.
Malin Letser
malin.letser@dagensjuridik.se
