En utredning föreslår lagändringar som följer av ett nytt EU-regelverk om säkerställda obligationer. De nya lagändringarna innebär bland annat att fysiska personer ska kunna straffas av sanktioner men kräver även ökade kostnader.
Utredaren Pär Nygren, biträdande områdeschef vid Finansinspektionen och f.d. vice riksgäldsdirektör, fick för ett år sedan uppdraget att lämna förslag till lagändringar som krävs för att i svensk rätt genomföra det nya EU-direktivet om säkerställda obligationer och anpassa svensk rätt till ändringarna av tillsynsförordningen.
– Säkerställda obligationer är en viktig finansieringskälla för svenska banker och den svenska marknaden för säkerställda obligationer är i dag en av de största i Europa. Det nya regelverket innebär att regleringen för säkerställda obligationer blir mer enhetlig på EU-nivå, sade finansmarknadsminister Per Bolund då.
Utredningen om ett nytt regelverk om säkerställda obligationer har i dag överlämnat sitt betänkande till regeringen.
Säkerställda obligationer är obligationer som ges ut av banker och andra kreditinstitut, där obligationsinnehavarna, har en särskild förmånsrätt i den säkerställda obligationens säkerhetsmassa, utöver sin fordran på emittentinstitutet. Säkerhetsmassan består av tillgångar, vanligtvis bolån, som hålls avskilda från emittentinstitutets övriga tillgångar.
Saknar bestämmelser om särskild likviditetsbuffert
Sverige har i dag en nationell reglering av säkerställda obligationer i lagen om utgivning av säkerställda obligationer, LUSO. Det nya EU-regelverket, som består av ett nytt direktiv och en ändring av den så kallade tillsynsförordningen, är del av ett paket som ska fördjupa den så kallade kapitalmarknadsunionen. Enligt Finansdepartementet saknas däremot bestämmelser om bland annat informations- och rapporteringskrav samt bestämmelser om en särskild likviditetsbuffert.
Dessa tillkommande krav i direktivet utgör några av de större ändringar som utredningen föreslår i LUSO, vid sidan av ändringarna av bestämmelserna om belåningsgrader och kravet på övervärde.
Finansdepartementet uppger att de ändringar som utredningen föreslår är avsedda att slå vakt om funktionssättet hos den svenska marknaden för säkerställda obligationer och den nuvarande svenska regleringen.
Enligt utredningens förslag ska bostadskrediter, kommersiella fastighetskrediter, exponeringar mot kreditinstitut och offentliga krediter kunna ingå i säkerhetsmassan.
Hänvisar till tillsynsförordningen
Utredningen föreslår att bestämmelserna i LUSO anpassas till reglerna i tillsynsförordningen. Emittentinstituten ska vara skyldiga att uppfylla kraven på exponeringsbegränsningar avseende kreditinstitut i tillsynsförordningen.
Även bestämmelserna om hypotekskrediter respektive offentliga krediter i LUSO anpassas till reglerna i tillsynsförordningen. Detta medför att regleringen av riskvikter och kapitalkrav i tillsynsförordningen och regelverket för utgivning av säkerställda obligationer kommer att överensstämma med varandra i högre grad än tidigare. Det förenklar tillämpningen av reglerna.
Vad gäller utländska förhållanden, som till exempel kretsen av utländska motparter i vissa fall och krediter som har lämnats mot säkerhet i egendom som finns i ett annat land inom EES än Sverige, föreslår utredningen att det i LUSO tas in hänvisningar till reglerna i tillsynsförordningen.
Belåningsgraden ändras från 75 procent till 80 procent
Som ett led i harmoniseringen föreslås ändringar av bestämmelserna om belåningsgrader i LUSO. Endast den del av en kredit som uppgår till en viss andel av säkerhetens värde får ingå i säkerhetsmassan.
Belåningsgraden för bostadskrediter ändras från 75 procent till 80 procent av marknadsvärdet på säkerheten. För kommersiella fastighetskrediter ändras belåningsgraden i vissa fall.
Utredningen föreslår att bestämmelserna om fyllnadssäkerheter upphävs, eftersom det är svårt att förena dem med det nya EU-regelverket.
I stället införs bestämmelser om exponeringar mot kreditinstitut, i linje med reglerna i tillsynsförordningen, och ett krav på en särskild likviditetsbuffert. Dessa bestämmelser har delvis samma syfte som fyllnadssäkerheter, om än ett bredare tillämpningsområde eftersom även exponeringar mot derivatmotparter ingår.
Löptidsförlängning ska tillåtas
Enligt utredningens förslag ska löptidsförlängning uttryckligen tillåtas i svensk rätt. Med detta avses avtalsvillkor om att återbetalningstidpunkten för en säkerställd obligation kan skjutas upp under vissa förutsättningar. Enligt förslaget får en sådan möjlighet till förlängning vara villkorad endast av att Finansinspektionen ger sitt medgivande till förlängningen.
Som huvudregel får endast det ordinarie förfallodatumet läggas till grund för beräkningen av likviditetsbuffertens storlek, om inte Finansinspektionen har gett sitt medgivande till löptidsförlängning.
Bestämmelserna i LUSO om en oberoende granskare bör enligt utredningens mening kvarstå oförändrade.
Finansinspektionens befogenheter att återkalla ett emittentinstituts tillstånd att ge ut säkerställda obligationer föreslås utvidgas till att avse även den situationen att institutet har fått tillståndet genom att lämna falska uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt.
Fysiska personer ska kunna straffas av sanktion
Som ett komplement till bestämmelserna om sanktioner mot emittentinstitut och andra kreditinstitut införs bestämmelser om sanktioner mot fysiska personer i lagen om bank- och finansieringsrörelse, vad gäller överträdelser av vissa bestämmelser i LUSO.
Utredningen föreslår att nya bemyndiganden tas in i LUSO vad gäller vilken information som emittentinstituten ska tillhandahålla investerare, vilka uppgifter som emittentinstituten ska lämna till Finansinspektionen, när detta ska ske och på vilket sätt uppgifterna ska lämnas. Flera av de bemyndiganden som finns i den nu gällande lydelsen av LUSO föreslås upphävas, mot bakgrund av de nya reglerna i EU-regelverket.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 8 juli 2022.
För en säkerställd obligation som har getts ut före dess gäller i huvudsak äldre bestämmelser i LUSO under återstoden av obligationens löptid. För en sådan säkerställd obligation för vilken utgivningsvolymen utökas efter ikraftträdandet av lagändringarna (genom s.k. on tap-emissioner) tillämpas dock äldre bestämmelser endast under vissa särskilda förutsättningar.
Kommer innebära ökade kostnader
De ändringar som utredningen föreslår kommer att innebära ökade kostnader, framför allt för emittentinstituten som direkt berörs av kraven samt i viss mån för Finansinspektionen som utövar tillsyn över dessa institut.
Kravet på en särskild likviditetsbuffert är det förslag som medför de största ekonomiska konsekvenserna. Hur stora dessa kostnader blir beror på emittentinstitutens likviditetsmatchning under den period som kravet mäts mot, samt rådande placerings- och upplåningsräntor.
Utredningens förslag innebär dock att kostnaderna begränsas såtillvida att kravet på likviditetsbuffert inte ska gälla för den period som omfattas av kravet på likviditetstäckningskvot. Det blir således inte frågan om någon dubbelreglering.
Emittentinstituten kommer under en övergångsperiod att påverkas av de omfattande övergångsbestämmelser som föreslås för on tapemissioner.
Utredningen gör sammantaget bedömningen att förslagen inte leder till någon större långsiktig påverkan på den svenska marknadens funktionssätt, vilket är positivt även för investerare i säkerställda obligationer.
