Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Öka möjligheten att bli domare – vi är djupt oroade över konsekvenserna av HD:s jävsdom”

Debatt
Publicerad: 2015-03-04 09:33

DEBATT – av Sofia Larsen – ordförande för Jusek, m. fl.

 

Domstolarna utgör grunden i det svenska rättsväsendet. Som domare ska du genom ett objektivt och opartiskt synsätt sträva efter målet för det svenska rättsväsendet – den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet. Arbetet ska kännetecknas av oberoende och självständighet. Kraven för att utses till domare är höga.

På landets domstolar, från Ystad i söder till Gällivare i norr, finns omkring 1 200 ordinarie domare.Domarens uppdrag kommer alltid ha en attraktionskraft på begåvade och samhällsintresserade jurister. På senare år har det dock varit svårt att tillsätta vissa domartjänster. De som kan bli aktuella som ordinarie domare har alla en gedigen kompetens och en bred arbetsmarknad. Det är en av förklaringarna till att det idag kan vara svårt att rekrytera domare.

Ytterst är detta en rättssäkerhetsfråga. Den som är misstänkt för brott eller är i tvist om vårdnaden om sina barn ska självklart kunna få sin sak prövad på ett professionellt sätt, oavsett var han eller hon bor.

För att garantera att domstolar i hela Sverige också i framtiden ska kunna rekrytera de skickligaste juristerna måste domstolarna vara attraktiva arbetsplatser: Det handlar om ledarskap, anställningsvillkor, däribland lön, delaktighet och flexibilitet. Det måste också finnas flera vägar in i domaryrket. Tyvärr har dessa vägar begränsats till följd av en dom från Högsta domstolen.

Jusek, som är akademikerförbundet för bland annat jurister, är djupt oroad över konsekvenserna av denna dom.

Domaryrket är idag öppet både för jurister som har gått den traditionella domarutbildningen och för kvalificerade jurister som har skaffat sig erfarenheter på andra sätt, exempelvis som åklagare, advokat eller jurist på en myndighet.

Den traditionella domarutbildningen påbörjas ofta tidigt i yrkeslivet och är lång. Den inkludera flera års tjänstgöring på olika domstolar. För kvalificerade jurister som vill bli domare men inte har gått den traditionella domarutbildningen, finns möjlighet till adjungering i hov- eller kammarrätt. Det är en tidsbegränsad anställning på i regel sex månader. Den som adjungerar får delta som domare vid förhandlingar samt skriva domar och beslut.

Adjungeringen är ett sätt att bredda rekryteringsbasen. Genom arbetsprover framgår det om juristen i fråga är kvalificerad att anställas som domare. Det är också något som riksdagen har framhävt som viktigt.

I ett lagförslag från 2007, som en enig riksdag röstade för, påpekades att adjungeringen är värdefull för att kunna bedöma lämpligheten hos dem som söker domartjänster. Bara i fjol anställdes av landets hov- och kammarrätter 28 personer som adjungerande. Tio av dessa var åklagare och fyra var advokater.

Den jurist som adjungerar är i regel tjänstledig från sitt ordinarie arbete. Det är det som nu har ställt till problem.

I en dom från Högsta domstolen från i fjol ansågs en tjänstledig åklagare som adjungerande i hovrätt inte ha rätt att delta i ett brottmål på grund av jäv. Den berörde hade inte varit delaktig i brottmålets handläggning och var inte heller anställd på samma åklagarkammare som åklagaren som var part i målet. Högsta domstolen bedömde att åklagaren ändå var jävig genom att det kunde uppfattas som om det fanns en lojalitet mot den ordinarie yrkesrollen.

I en annan vägledande dom har en adjungerad ledamot som var tjänstledig från Skatteverket ansetts som jävig i ett mål där Skatteverket var part.

De här domarna har lett till att möjligheten att ta emot adjungerande ledamöter har krympt. Det gäller särskilt åklagare, men också andra yrkeskategorier.

Vi ser det som mycket olyckligt att en väg in i domaryrket har blivit betydligt trängre. I praktiken och för den enskilde juristen kan vägen helt ha stängts. Det är till nackdel för den som berörs och för samhället som är i behov av skickliga domare i våra domstolar. Omkring 90 personer har fått anställning som ordinarie domare efter genomförd adjungering. Det visar att adjungeringen har spelat en viktig roll.

Det är viktigt att justitieminister Morgan Johansson nu agerar för att hålla vägarna in till domaryrket öppna. Hur jävsproblematiken ska lösas är en komplex fråga. Det är dock viktigt att agera snabbt för att säkra tillgången på kvalificerade domare också i framtiden. Ett tänkbart alternativ är att skapa en ny utbildningsanställning i domstol på omkring sex månader.

Målgruppen skulle vara densamma som vid adjungeringen – kvalificerade jurister – men med inriktning på områden utanför den enskildes specialistkompetens. Utbildningen skulle kombineras med tjänstgöring på domstol inom områden som utbildningen avser. Jävsproblematiken skulle därmed undvikas.

För en tjänstledig åklagare skulle det betyda tvistemålskurser varvade med tjänstgöring i domstol rörande tvistemål. Anställs han eller hon som ordinarie domare i ett senare skede är det till fördel för domstolen att det utbildningsbehov som annars hade funnits delvis är tillgodosett.

Jusek, som i en kommande rättspolitisk rapport arbetar på flera förslag för att bredda vägarna in i rättsväsendets yrken, är gärna delaktig i det arbete på departementet, som behöver inledas omgående.

 

Sofia Larsen, ordförande i Jusek

Carsten Helland, domstolssektionen

Sofia Möller, advokatsektionen

Staffan Tilling, polissektionen

Yngve Rydberg, åklagarsektionen

 

 

 

Foto: Kicki Nilsson/TT

 

 



Stefan Wahlberg
stefan.wahlberg@blendow.se

Dela sidan:
Skriv ut: