En 51-årig kvinna som arbetade i hemtjänsten tog emot en gåva på 1 600 kronor från en kvinnlig vårdtagare. Hemvårdaren blev även föremål för ett förordnande i vårdtagarens testamente.
Kvinnan kom senare att åtalas för mutbrott men anförde att hon varit mycket tveksam till att acceptera gåvan och testamentsförordnandet.
Då den kvinnliga vårdtagaren dock varit ihärdig i sina önskemål kontaktade den tilltalade en jurist, som försäkrade henne att allt var i sin ordning och att hon inte skulle kunna få sparken.
Tingsrätten konstaterade att vårdtagaren förklarat att hon inte minns vad som inträffat. Rätten konstaterade också att den tilltalades uppgifter fick stöd av den anlitade juristen, som även uppgett att kvinnans arbetsgivare meddelat att det inte var något problem med att hon mottog gåvan eller blev föremål för ett testamentsförordnande.
Med anledning av detta fann tingsrätten det utrett att den tilltalade inte aktivt begärt eller varit drivande för att gåvan eller förordnandet skulle komma till stånd, och lämnade därför åtalet utan bifall.
Hovrätten konstaterar nu att kvinnan har varit väl medveten om restriktiviteten i fråga om förmåner från vårdtagare och att endast förmåner av obetydligt värde kunde godtas. Hon måste ha förstått att en gåva värd 1 600 kronor respektive ett testamentsförordnande inte kunde vara tillbörliga.
Det förhållandet att juristen gett uttryck för en annan uppfattning medför enligt kammarrätten inte att kvinnan kan undgå ansvar för brott.
Hon måste också enligt hovrätten ha insett att belöningen lämnades för hennes tjänsteutövning. Kvinnan döms därför för mutbrott till 30 dagsböter om 175 kronor.
Foto: Emil Frisk
