Sammanlagt 25 oidentifierade personer utsattes enligt tingsrätten för brott då Rakhmat Akilov i april 2017 kapade en lastbil och dödade fem människor på Drottninggatan.
Men ännu har de inte gett sig till känna, och riskerar nu att bli utan den ersättning de som brottsoffer har rätt till.
– De kanske känner att de är glada att de klarade livet, säger Anna Sundén Larsson på Brottsoffermyndigheten.
I domen mot Rakhmat Akilov tillerkändes 136 identifierade personer skadestånd, och ytterligare 25 oidentifierade personer.
Enligt tingsrättens dom skulle de brottsoffer som varit utsatta för försök till mord skulle få mellan 125 000 och 150 000 kronor i kränkningsersättning och personer som utsatts för framkallande av fara för annan fick mellan 30 000 och 40 000 kronor.
Av de 25 oidentifierade har 24 bedömts varit utsatta för försök till mord. Sammanlagt har tre miljoner kronor dömts ut till dem.
11 miljoner betalats ut
Eftersom Rakhmat Akilov själv inte kunde betala skadestånd har de identifierade brottsoffren fått söka kompensation genom försäkringsersättning och brottsskadeersättning. Sammanlagt har mer än 11 miljoner kronor betalats ut i brottsskadeersättning.
Men ingen av de 25 oidentifierade målsägandena har ännu ansökt om brottsskadeersättning hos Brottsoffermyndigheten, skriver myndigheten på sin hemsida.
Enligt myndigheten har de 25 ”högst troligt” rätt till ersättning om de inte redan blivit fullt kompenserade genom försäkringsersättning.
Eftersom en ansökan om brottsskadeersättning måste göras inom tre år från det att den rättsliga processen avslutades, när domen vann laga kraft, löper tiden ut om två veckor, den 28 juni.
Därför skickar Brottsoffermyndigheten nu genom pressmeddelandet en ”påminnelse” till de oidentifierade 25 målsägandena från terrorattentatet, som vill ansöka om brottsskadeersättning, att göra det senast den 28 juni 2021. Barn som utsatts för brott kan ansöka ända fram till att barnet fyllt 21 år.
Tar hjälp av övervakningsbilder
Anna Sundén Larsson är jurist vid Brottsskadeenheten och ansvarig för ärenden gällande terrorattentatet på Drottninggatan.
Hon säger att det viktiga för personerna är att bryta preskriptionen.
– Och det görs med en ansökan, sedan tar vi hjälp av polis och åklagare för att fastställa att den som söker är en av personerna som har rätt till ersättning.
Bland annat, säger hon, finns ett omfattande bildmaterial från övervakningskameror.
– Så får man använda de bilderna och jämföra med dem som söker. Och det kan ju vara så att man behöver visa upp resehandlingar eller dylikt för att visa att man vara i Stockholm.
Anna Sundén Larsson tror att många av de ersättningsberättigande kanske är utländska turister, eller affärsresande.
– Men det kan ju finnas svenskar också, som inte sökt ersättning av någon anledning.
– Kanske är de bara glada att de klarade livet.
