Lisebergs beslut att ta bort förtur i kön för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar väckte stor uppmärksamhet.
Nu har nöjesparken dragit tillbaka beslutet – och Diskrimineringsombudsmannen meddelar att man inte kommer att inleda någon tillsyn mot bolaget.
Efter Lisebergs beslut att ta bort förturen i kön för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar mottog Diskrimineringsombudsmannen ett fyrtiotal anmälningar om saken.
Nu står det klart att nöjesparken, efter ett dialogmöte med femtontalet intresseorganisationer, hittat en lösning som man kommer att införa senare i sommar – som ska tillgodose de personer som tidigare omfattats av förturen.
Rätten att bli glömd – blev det succé?
När dataskyddsförordningen, GDPR, började tillämpas slogs det på stora trumman i media om rätten till radering. Den framhålls fortfarande som en stark och central rättighet för den registrerade – exempelvis när uppgifterna inte längre behövs, när samtycke återkallas, när invändning sker eller när behandlingen är olaglig. Men har den förväntade succén realiserats? Johan Sundberg, Fredrik Eråker och Johan Thörn redogör för bestämmelsen och de omfattande undantag som finns – med avstamp i en aktuell undersökning.
Mot bakgrund av detta besked beslutar Diskrimineringsombudsmannen att inte inleda någon tillsyn mot nöjesparken.
– Eftersom Liseberg nu har hittat en ny lösning för personer som har särskilt behov av förtur i kön har vi valt att inte inleda tillsyn med anledning av anmälningarna. Däremot kommer DO att fortsätta följa frågan, säger Adrian Engman, enhetschef för DO:s rättsenhet i ett pressmeddelande.
