Inspektionen för vård och omsorg, IVO, genomför just nu en granskning av hur landets kommuner ser till att enskilda personer med socialtjänstinsatser får sina behov tillgodosedda under pandemin.
Syftet med granskningen är att ”belysa brister och framgångsfaktorer i kommuners beredskap och arbete med att verkställa insatser för enskilda under en pandemi, eller andra sjukdomsutbrott”.
Inom ramen för granskningen ska IVO dessutom titta närmare på vilka konsekvenser insatsförändringarna har fått för enskilda personer.
– Vi kommer att bland annat genom brukarsamtal ta reda på hur enskilda upplever kommunens hantering av insatserna, säger Kaisu Kull, inspektör på IVO i ett pressmeddelande.
Sanktionssystemet för hälso‑ och sjukvårdspersonal – en översikt
Parallellt med att antalet tillsynsärenden mot legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ligger på en hög nivå och anmälningar om behörighetsinskränkningar ökar, föreslås att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska kunna fatta interimistiska beslut – i vissa fall med sänkta beviskrav. Vilka regler gäller nu, och har IVO förutsättningar för att hantera utökade befogenheter på ett rättssäkert sätt? Ebba Sverne Arvill och Leila Nedaei redogör för dagens sanktionssystem, och några aktuella frågor.
Första delen av granskningen inledd
Förändringar kan exempelvis handla om att insatser minskat i antalet timmar, dagar eller tillfällen, ställts om till mer digitala, ändrats i innehåll eller helt ställts in.
I ett inledande skede av granskningen har IVO nu begärt uppgifter från samtliga kommuner utifrån vilka man kommer att göra en riskanalys och sedan bestämma vilka kommuner som ska ingå i den fortsatta granskningen.
Tillsynen, som pågår fram till hösten 2021, rör kommunernas hantering av bistånd enligt socialtjänstlagen inom områdena äldreomsorg, individ- och familjeomsorg och funktionshinderomsorg samt insatser enligt LSS.
