Beslutet om en sanktionsavgift på 172 800 kronor för brott mot Arbetsmiljöverkets föreskrifter upphävs.
Kammarrätten anser inte det visat att rätt bolag pekats ut av Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljöverket ansökte om att Förvaltningsrätten i Karlstad skulle påföra ett företag sanktionsavgifter om 17 100 kronor, 100 000 kronor, 45 700 kronor och 10 000 kronor för att ha brutit mot myndighetens föreskrifter.
Ansökningarna gällde överträdelserna av Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2005:6 om medicinska kontroller i arbetslivet, AFS 2006:1 om asbest och AFS 1999:3 om byggnads- och anläggningsarbete.
Bolaget bestred dock ansvar och hänvisade till att man inte utfört något arbete på den aktuella platsen. Förvaltningsrätten konstaterade emellertid att Arbetsmiljöverket vid den aktuella inspektionen fått uppgifter från arbetstagarna att de arbetar åt företrädaren för det aktuella bolaget, och från byggherren att bolaget, med angivet organisationsnummer, anlitats. Inget hade, enligt domstolen, framkommit som gav anledning till antagande att arbetstagarna eller byggherren lämnat oriktiga uppgifter eller att i övrigt ifrågasätta de lämnade uppgifterna.
Enligt förvaltningsrätten fick det härigenom anses i tillräcklig grad visat att bolaget utfört det aktuella arbetet. Bolaget var därmed också ansvarigt för de överträdelser av tillämpliga föreskrifter som konstaterats vid inspektionen och dömdes att betala sammanlagt 172 800 kronor i sanktionsavgift.
Sanktionssystemet för hälso‑ och sjukvårdspersonal – en översikt
Parallellt med att antalet tillsynsärenden mot legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ligger på en hög nivå och anmälningar om behörighetsinskränkningar ökar, föreslås att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska kunna fatta interimistiska beslut – i vissa fall med sänkta beviskrav. Vilka regler gäller nu, och har IVO förutsättningar för att hantera utökade befogenheter på ett rättssäkert sätt? Ebba Sverne Arvill och Leila Nedaei redogör för dagens sanktionssystem, och några aktuella frågor.
Kammarrätten: Uppgifter lades till senare
Efter att bolaget överklagat konstaterar kammarrätten i Göteborg nu att tjänsteanteckningen från inspektionen inte ger något stöd för att arbetstagarna lämnat uppgift om företagets namn. Tvärtom anges att de inte visste namnet på företaget och att de sagt att de arbetat för företrädaren. Att byggherren skulle ha pekat ut bolagets organisationsnummer på en datorskärm har Arbetsmiljöverket uppgett först i kammarrätten och dessa uppgifter har lagts till i tjänsteanteckningen i november 2020, det vill säga nästan två år efter inspektionen.
Det finns omständigheter som i någon mån ger anledning att ifrågasätta de handlingar som företaget nu åberopar, men handlingarna ger ändå ett visst stöd för att det var ett annat bolag som drev verksamheten. Med hänsyn härtill och till de tveksamheter som föreligger kring vilka uppgifter som kom fram vid inspektionstillfället, anser kammarrätten att Arbetsmiljöverket inte har förmått visa att det var det klagande bolaget som drev den aktuella verksamheten.
Förvaltningsrättens dom ska därmed upphävas och Arbetsmiljöverkets ansökningar om påförande av sanktionsavgift avslås. (Blendow Lexnova)
