Högsta domstolen avslår begäran om överlämning av en bedrägeridömd man till Grekland.
Detta då det inte otvetydigt kan slås fast att han hade kännedom om den planerade förhandlingen i den grekiska appelationsdomstolen.
Två justitieråd är dock skiljaktiga och anser att mannen borde överlämnas.
I slutet av januari 2018 utfärdade en grekisk domstol en europeisk arresteringsorder avseende överlämnande av en man för verkställighet av ett fängelsestraff. Enligt arresteringsorden hade mannen dömts för bedrägeri under 2012, ett brott som hade begåtts 2004, till nio års fängelse.
Svenska åklagare begärde kompletterande uppgifter från Grekland och fick reda på att mannen inte närvarat vid rättegången, inte hade kallats personligen, ”men på annat sätt faktiskt officiellt hade underrättats om tid och plats för förhandlingen som ledde till domen, på ett sådant sätt att man otvetydigt kan slå fast att han hade kännedom om förhandlingen, och därtill hade underrättats om att ett beslut kunde meddelas även om han inte var personligen närvarande vid förhandlingen”.
Enligt den grekiska åklagaren hade mannen också överklagat domen till högre rätt och gett sin försvarare fullmakt att föra hans talan i rättegången där. Försvararen hade också inställt sig, men förhandlingen hade skjutits upp då mannen inte närvarat. När ny förhandling skulle hållas ett halvår senare dök varken försvararen eller mannen upp. Detta till trots prövades överklagandet – och mannen dömdes.
Oeniga underinstanser
Mannen har hävdat sin oskuld och nekat till brott. Han har uppgett att han avtjänat många år av straffet samt att viss delar av det avtjänade straffet ska räknas dubbelt då han arbetat. När frihetsberövandet hävdes fick han, enligt utsago, beskedet att han var ”en fri man” och kom till Sverige via Grekland efter att ha hälsat på sin sjuka mor i Nigeria. Han fick kännedom om domen i den grekiska appelationsdomstolen först när han greps.
Tingsrätten kom att gå på mannens linje och avslog begäran om överlämnande. Hovrätten gick däremot på en annan linje och beviljade den grekiska begäran.
Nu har Högsta domstolen prövat frågan.
Skiljaktig HD avslår begäran
I ett färskt avgörande konstaterar HD att de grundläggande förutsättningarna för överlämnande är uppfyllda. Samtidigt konstaterar HD att de grekiska myndigheterna ”lämnat konkreta uppgifter” som talar för att förutsättningarna för överlämnande för verkställighet av en så kallad utevarodom inte är uppfyllda. HD pekar här på att mannen inte underrättats om när och var förhandlingen skulle ske på sådant sätt att det ”otvetydigt kan slås fast att han hade kännedom om den planerade förhandlingen”.
Dessutom saknas underlag för bedömningen att överlämnandet skulle kunna beviljas enligt någon annan grund. Det föreligger därför hinder mot överlämning – och den grekiska begäran ska avslås.
Två justitieråd är dock skiljaktiga och anser att begäran bör beviljas. De skiljaktiga anser att mannen känt till att det pågått ”ett av honom själv initierat förfarande i appelationsdomstolen” och att han där inte dömts för något annan än det han tidigare dömts för. Straffet har inte heller skärpts i andra instans. Enligt de skiljaktiga har mannen också fått sin rätt till försvar tillgodosedd. Den så kallade vägransgrunden utgör därför inget hinder, enligt de skiljaktiga justitieråden.
