Nu startas ett nytt projekt vid Karlstads universitet med syftet att öka kunskapen om hedersvåld och jämställdhet.
Det råder en stor kunskapsbrist bland yrkesverksamma inom de flesta statliga myndigheter som hanterar och ansvarar för hedersvåld i Sverige. Det skriver Karlstad Universitet i ett pressmeddelande. Nu startas ett nytt projekt vid Karlstads universitet där syftet är att få in fler moment om hedersvåld och jämställdhet i utbildningarna.
Initiativtagare till projektet är Marie Karlsson Tuula, professor i civilrätt, som även utsågs till ambassadör mot hedersvåld av riksorganisationen Glöm aldrig Pela och Fadime (GAPF) i januari i år.
Boutredningsmannens möjlighet att överlåta fast egendom som tillhör dödsbo
När dödsbodelägarna inte är överens kan en boutredningsman utses för att förvalta och skifta boets tillgångar mellan dem. När det gäller överlåtelse av fast egendom eller tomträtt är boutredningsmannens annars vidsträckta behörighet begränsad – om inte samtliga dödsbodelägare samtycker, måste rättens tillstånd inhämtas. Vad krävs för att ett sådant tillstånd ska lämnas, vilka omständigheter är av betydelse och vilka åtgärder bör boutredningsmannen ha vidtagit – och vad återstår för boutredningsmannen att göra, om domstolen säger nej? Per Westman ger sin analys av en viktig rättsregel samt redogör för HD-praxis som belyser hur den ska tillämpas.
Få inslag om hedersvåld
Marie Karlsson Tuula har tillsammans med kollegor från folkhälsovetenskap, socialt arbete och lärarutbildningen, gjort en översyn som visar att det finns få inslag om hedersvåld inom utbildningarna vid Karlstads universitet idag.
– Vi behöver få in betydligt fler moment inom utbildningarna för samhällsviktiga funktioner som exempelvis lärare, läkare, jurister, poliser, sjuksköterskor och socionomer, säger Marie Karlsson Tuula.
Yrkesgrupper som ofta möter drabbade av hedersvåld
Hon menar att detta är yrkesgrupper som ofta möter barn och vuxna med hedersvåldsrelaterade problem i sina yrkesliv och att det är otroligt viktigt att studenterna blir medvetna om våldets konsekvenser så att de kan hantera dem när de kommer ut i sin yrkesverksamhet.
Det råder även stor kunskapsbrist inom de första statliga myndigheterna som ska hantera och ansvara för dessa frågor. Det kom fram i en rapport skriven av Helén Olsson, lektor i socialt arbete och en av projektdeltagarna, och Ann Bergman, professor i arbetsvetenskap.
– Det beror bland annat på att det har saknats undervisning inom området våld i nära relationer, där även hedersvåld ingår. Högre utbildning har tagit tid på sig att implementera kunskaper om familjebaserat våld och området blev inte obligatoriskt i undervisning förrän det lagstiftades i juli 2018, säger Helén Olsson.
20 nya lagändringar har införts
Hon menar att detta innebär att yrkesprofessionella inte har den kunskap som krävs. I och med att det finns begränsade inslag om hedersvåld inom högre utbildning brister det i de flesta professionsutbildningarna.
Arbetet med våld i nära relationer är en av de största socialpolitiska reformerna som genomförts i Sverige. Bland annat har 20 nya lagändringar införts under de senast 15 åren och flera kommer inom kort.
– Området måste lyftas så att blivande yrkesverksamma förstår omfattningen av våld i nära relationer samt vilka hälsokonsekvenser våldet medför, säger Helén Olsson.
