Bland de propositioner som regeringen planerar att lägga fram under 2008 finns en proposition om ägarlägenheter. Detta bekräftas också av justitieminister Beatrice Ask under ett seminarium arrangerat av byggföretaget Veidekke. Justitieministern meddelade att regeringen, inför lagförslaget kommer att lägga stor vikt vid de synpunkter som kommer in eftersom engagemanget är stort och ”djävulen sitter i detaljerna”. Förslaget har sin utgångspunkt i utredningen ”Att äga sin lägenhet” från 2002 vilket bland annat betyder att ägarlägenheter inledningsvis bara kommer att tillåtas i nyproduktion.
I Sverige har ägarlägenheter debatterats sedan slutet av 1800-talet. Att det inte införts tror Ask beror på rädslan för nackdelarna.
– Varje upplåtelseform har för- och nackdelar men fördelen med ägarlägenheter är många. De ökar mångfalden och valfriheten på bostadsmarknaden. Dessutom lockas kapital till bostadssektorn och kan leda till att nyproduktionen ökar, särskilt om uthyrning får ske utan inskränkningar, menar Ask.
Invändningar som att det leder till ökad spekulation saknar grund, anser Ask.
– Jag hoppas att riksdagen efter 150 års diskussion kan fatta beslut, sade hon.
Margareta Brattström, docent i civilrätt vid Uppsala universitet, medverkade som expert i utredningen från 2002. Hon tror att vi nu är närmare än någonsin att införa ägarlägenheter.
– Lagteknisk är det inte så stora problem utan anledningen till att det tagit tid är en politisk fråga. Det har dock inte varit helt stilla under dessa 150 år, vi har ju infört en lag om ekonomiska föreningar och bostadsrättslagen fram till idag, säger hon.
Är Sverige redo att ta det här steget?
– Den stora skillnaden från till exempel bostadsrätt är att lägenhetsinnehavaren själv ansvarar för såväl finansiering som underhåll av lägenheten. I Norge och Danmark fungerar detta utan problem medan i länder som Estland och Lettland kan vissa fastigheter vara fina inuti men ingen tar ansvar för fasad och liknande som då förfaller. I Sverige har vi dock en tradition där vi skapar gemensamma lösningar. Det är ju redan aktuellt vad gäller gemensamma angelägenheter i radhuslängor och liknande, säger Brattström. Precis som med radhus kommer ägarlägenheterna att ingå i någon form av gemensamhet, en så kallad ägarlägenhetsförening.
Vad händer med störande grannar?
– Det förslag som vi gav i utredningen, var bland annat att en störande ägare av en lägenhet inte skulle få bo kvar men fortfarande äga lägenheten. Förslaget väckte en del kritik på den tiden men vad det än blir för lösning så kanske det kan få en positiv effekt även för liknande problem mellan grannar i fristående hus. Idag finns det inte någon lösning för ägd egendom på samma sätt som det finns för hyresrätt eller bostadsrätt, säger Brattström.
Även Beatrice Ask gjorde vid seminariet en jämförelse med radhus.
– En ägarlägenhet är inte konstigare än radhus men utan den lilla gräsplätten, sade hon.
Text: Nina Radojkovic
