Susanne Kaevergaard, biträdande tillsynschef vid Åklagarmyndigheten, har utrett hur ett nytt EU-direktiv som behandlar misstänktas rätt till en försvarsadvokat ska genomföras i svensk rätt.
Hon har nu överlämnat sin promemoria till inrikesminister Anders Ygeman (S).
Kaevergaard bedömer att svensk rätt redan i stora delar uppfyller de krav som följer av direktivet men att vissa ändringar behövs. Ändringarna innebär att rättigheterna för misstänkta och tilltalade personer stärks.
Utredaren föreslår att en misstänkt person som förhörs alltid ska ha rätt att ha sin offentliga försvarare närvarande vid förhöret. En misstänkt som i stället har en privat försvarare ska också ha rätt att ha försvararen närvarande – utom i vissa undantagsfall.
I promemorian föreslås bland annat att rättegångsbalken förtydligas så att bestämmelsen om samtal i enrum mellan en frihetsberövad misstänkt eller tilltalad och hans eller hennes försvarare ska gälla också en gripen person som ännu inte är anhållen eller häktad.
En misstänkt eller tilltalad som är frihetsberövad och som har en privat försvarare ska ha rätt att samtala med försvararen i enrum – men med vissa undantag. Enligt promemorian ska förundersökningsledaren eller åklagaren kunna besluta att samtal inte får äga rum med en privat försvarsadvokat om detta ”är nödvändigt antingen för att hindra att sakens utredning försvåras eller för att avvärja fara för någons liv, fysiska hälsa eller frihet på förvaringsplatsen”.
En frihetsberövad som har en offentlig försvarare har dock en oinskränkt rätt att samtala med sin försvarare.
Dessutom föreslås att en person som eftersöks enligt en svensk arresteringsorder för verkställighet av fängelse och som hittas i ett annat land ska ha rätt att utse ett biträde i Sverige. Biträdet ska bistå i förfarandet i det andra landet om den eftersökte personen ska överlämnas hit.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2016.
Foto: Klara Westblom / TT
