Att agera som målvakt bör ge två års fängelse istället för ett och kapning av bolag bör kriminaliseras. Det framgår av ett betänkande om åtgärder mot oseriösa företag som lämnas över till regeringen.
Justitieminister Gunnar Strömmer har tagit emot betänkandet Bolag och brott – några åtgärder mot oseriösa företag. Den särskilda utredaren Johan Danelius föreslår i utredningen bland annat att Bolagsverket ska få en tydligare kontrollerande roll, att straffet för brott mot målvaktsförbudet skärps och ett nytt straffstadgande om företagskapning.
– De kriminella nätverken använder systematiskt företag som verktyg för att begå brott. Det handlar inte minst om omfattande bedrägerier mot välfärden. Vi måste göra mycket mer för att trycka tillbaka denna brottslighet. Jag välkomnar de här förslagen, som vi nu skickar ut på remiss, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Bör träda i kraft om ett respektive två år
Enligt utredaren finns det tydliga indikationer på att oseriösa företag används systematiskt inom den grova organiserade brottsligheten, till exempel för att fuska med skatter eller bidrag av olika slag och för att tvätta pengar. Utredaren föreslår därför bland annat att Bolagsverket får en tydligare kontrollerande roll, för att förhindra fel i de register som Bolagsverket för, till exempel aktiebolagsregistret. Utredaren föreslår även att maxstraffet för den som är målvakt i en styrelse eller utser någon annan till detta höjs från ett år till två års fängelse. Företagskapning ska även kriminaliseras genom en ny straffbestämmelse, enligt förslaget.
Utredningen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2025 och att ändringen av förordningen med instruktion för Bolagsverket ska träda i kraft den 1 juli 2024.
