Åklagare Henrik Attrops justerar förverkandeyrkandet mot Orrön Energy, tidigare Lundin Energy, från 1,4 miljarder kronor till 2,4 miljarder kronor.
Samtidigt pekar den tidigare vd:n Alexandre Schneiter på att flera av de påstådda anfallen, som nu lett till skadeståndsanspråk på miljontals kronor, inte ägde rum i Lundinbolagets område.
Under två och ett halvt år kommer huvudförhandlingen mot Orrön Energy, dess tidigare ordförande Ian Lundin och dess tidigare vd:n Alexandre Schneiter pågå med start den 5 september i år. Målet rör medhjälp till grovt folkrättsbrott i Sydsudan mellan åren 1999-2003. Det handlar om en utredning som har omnämnts som den största i svensk historia.
Tidigare har åklagare Henrik Attorps yrkat att ett belopp om cirka 1,4 miljarder kronor ska förverkas då bolaget har på grund av brott begånget i näringsverksamhet erhållit ekonomiska fördelar. Nu justerar åklagaren sitt särskilda yrkande och yrkar att rätten förklarar ett belopp om 2,4 miljarder kronor förverkat av Orrön Energy AB.
Anledningen till att åklagaren justerar yrkandet är att nya uppgifter har visat att den metod som låg till grund för beräkningen av det tidigare yrkade beloppet inte är lämpligt och att beräkningen av den ekonomiska fördelen därmed blivit felaktig.
Förnyad beräkning
Åklagaren har inhämtat ett yttrande från det sakkunniga vittnet Mikael Runsten, ekonomie doktor, och har därmed en förnyad beräkning.
Orrön Energy har svarat på åklagarens justerade yrkande och uppger att inget belopp kan vitsordas som skäligt i och för sig.
Försvaret kritiserar att åklagaren lämnat in denna justering så pass sent.
Försvaret skriver även att ”det finns inget orsakssamband mellan påstådda brott och den ekonomiska fördel som Åklagaren menar ska förverkas”.
Inför förhandlingen har målsägandena lämnat in skadeståndsanspråk som tillsammans uppgår till 110 miljoner kronor, vilket Dagens Juridik tidigare har skrivit om.
Ian Lundin svarade snabbt att tingsrätten för förordna att vart och ett av målsägandenas enskilda anspråk ska avskiljas från det stora brottmålet och avgöras i enskilda tvistemål som tills vidare ska vilandeförklaras.
Vidare ville Ian Lundin att var och en av personerna som står bakom skadeståndsanspråken ska ställa säkerhet till honom för de rättegångskostnader som de kan bli skyldig att betala till honom. Säkerhetsbeloppet ska för var och en fastställas till en halv miljon kronor.
Nu ansluter vd Alexandre Schneiter till Ian Lundins yttrande. Hans försvarare advokaterna Per E Samuelson, Johan Rainer och Olof Kullinger skriver att det kommer att medföra omfattande arbete, förenat med stora kostnader att ta ställning till aktuella anspråken.
”Med hänsyn till detta kommer Alexandre Schneiter inte påbörja något arbete avseende de enskilda anspråken innan beslut fattats i frågan om ställande av säkerhet”.
Sent inlämnade anspråk
Även dessa försvarare pekar på att de påtalat vikten av att i god tid inkomma med eventuella anspråk och att målsägandebiträdena angav att de skulle inkomma med anspråken ”i god tid innan huvudförhandlingen”.
Försvararna skriver att ”Mot denna bakgrund är det högst anmärkningsvärt att, såsom nu har skett, framställa anspråk med åberopande av omständigheter som inte kan utläsas av gärningsbeskrivningen endast ett par veckor före den utsatta huvudförhandlingen. Detta särskilt med beaktande av att de framställda kraven uppgår till betydande belopp, såväl sammantaget men även avseende enskilda målsäganden”.
Försvaret pekar på att åklagaren har uttryckligen vid sin belysning av åtalet angivit att åtalet inte avser medverkan ”till att antal enskilda, av varandra oberoende anfall”, utan tillämpningen av en stridsmetod.
”Samtliga anspråk som nu riktats mot Alexandre Schneiter avser emellertid enskilda/individualiserade händelser såsom försök till mord och förlust av egendom. Det kan redan av detta skäl ifrågasättas om omständigheterna är sådana att de ryms inom åtalets rättskraft. Om de inte ryms inom åtalets rättskraft utan utgör en annan gärning så väcker det frågan om avvisning. Om omständigheterna ryms inom åtalets rättskraft är de ändå nya och kräver en omfattande arbetsinsats att bemöta, vilket väcker frågan om avskiljande”.
Andra områden än nämnda i gärningsbeskrivningen
Dessutom menar försvaret att i några fall står det klart att anspråket inte har något samband med de åtalade brotten då det rör anfall som skett på andra områden än där Lundin hade verksamhet och andra områden än som nämns i gärningsbeskrivningen.
Försvaret uppger att ”den uppkomna situationen till fullo är orsakad av kärandenas underlåtenhet att väcka talan i god tid. Åtal väcktes i november 2021, de enskilda anspråken kom in nästan två år senare när huvudförhandlingen i brottmålet redan var fastställd och kallad till”.
Slutligen menar försvaret att det finns ”en uppenbar risk att det kan uppstå hinder för huvudförhandling, och målet i dess helhet kan komma att behöva ställas in och sättas ut vid ett senare tillfälle om avskiljande inte sker”.
