Den tidigare kommunallagen har funnits i över 25 år och justerats vid ett femtiotal tillfällen. Den nya lagen innehåller en rad föändnringar – nämligen:
- Fullmäktige får bestämma att styrelsen i kommunen eller landstinget ska kunna besluta i specifika frågor som rör andra nämnders verksamhet. Det gäller inte frågor som handlar om myndighetsutövning mot en privatperson eller frågor om hur en lag ska tillämpas.
- Rollfördelningen mellan de anställda och förtroendevalda ska göras tydligare.
- Varje kommun och landsting ska ha en tjänsteman som har den ledande ställningen bland de anställda. Han eller hon ska ha titeln direktör eller något annat som kommunen eller landstinget väljer.
- Den kommunala anslagstavlan ska i fortsättningen vara webbaserad. Det innebär bland annat att fullmäktiges sammanträden inte längre måste annonseras ut i den lokala tidningen.
Riktar tillkännagivanden
I samband med att KU behandlade lagförslaget ville utskottet också att riksdagen skulle uppmana regeringen att utreda fler förändringar – så kallade tillkännagivanden.
Ett av dessa är att regeringen bör se över hur ersättare i kommunala styrelser, nämnder och utskott utses.
I dagsläget kan ledamöter och ersättare utses proportionerligt om ett visst antal ledamöter vill det. Detta kan bli problematiskt om en ledamot avgår under mandatperioden eftersom proportionalitetssystemet kan få som konsekvens att ersättaren kommer från ett annat parti än den avgående ledamoten.
I vissa fall kan därför ett parti bli helt utan representation i styrelsen, nämnden eller utskottet.
KU – och även riksdagen – tycker därför att regeringen behöver utreda om det borde införas krav på att en ersättare måste tillhöra samma parti som den avgående ledamoten.
Tillkännagivande om riktlinjer
KU ville även att riksdagen riktar ett tillkännagivande om mål och riktlinjer när kommunala angelägenheter utförs av kommunen själv – någonting som också befölls av kammaren.
I dagsläget är kommunen endast skyldig att ta fram riktlinjer när privata aktörer utför kommunala angelägenheter. Detta leder till att privat och kommunal verksamhet behandlas olika trots att samma sysslor och tjänster utförs.
KU anser därför att kravet på utarbetade riktlinjer även borde gälla för kommunen själv så att kommunal och privat regi behandlas på ett likvärdigt sätt.
KU vill att regeringen analyserar möjligheten till att införa en likvärdig skyldighet om att anta riktlinjer för att sedan återkomma till riksdagen med ett lagförslag.
