Förra Justitiekanslern, Göran Lambertz, hamnade i hetluften vid flera tillfällen. Efter rapporten Felaktigt dömda blev han utpekad som ”oseriös” i en debattartikel i Dagens Nyheter. Artikeln signerades bland annat av dåvarande justitierådet Anna Skarhed.
I samband med att Göran Lambertz lämnade sin post för en plats i HD offentliggjorde han uppföljning till Felaktigt dömda. Anser du att hans kritik mot domstolarna är befogad?
– Jag menar att hans kritik varit för svepande. Vi måste givetvis ställa mycket höga krav på våra domstolar och varje felaktig och bristfällig dom ska kritiseras. Men att det förekommer felaktiga domar utgör inte grund för att tala om systemfel, säger Anna Skarhed, som berättar att hon just nu håller på att sätta sig in i Justitiekanslerns organisation.
– Jag anser inte att svenska domstolar är slappa i sin bevisvärdering. Men att det förekommer domar där bevisvärderingen brister eller som inte är tillräckligt väl motiverade. Ingen ifrågasätter att beviskravet i brottmål är att den misstänktes skuld ska vara ställd utom allt rimligt tvivel. Men vad det leder till i det enskilda fallet kan man i komplicerade fall ha olika uppfattning om.
Lambertz föreslog regler som skulle tvinga domare att ta ställning till invändningar.
– Jag tycker nog att det är att slå in öppna dörrar. Att domstolen ska motivera sin dom och därvid bland annat bemöta den tilltalades invändningar i sina domskäl är självklart. Men det är givetvis viktigt för varje domare att hela tiden vara noga med detta. Liksom med att domen skrivs så att det tydligt framgår att domstolen tagit ställning.
Blir det någon fortsättning på Justitiekanslerns granskningar av rättssäkerheten?
– Enskildas rättssäkerhet är något som JK alltid har att värna. Men det här var JK Göran Lambertz projekt. Om han hade varit kvar hade han haft för avsikt att projektet skulle pågå under en längre tid. Om jag får anledning att återkomma till just dessa frågor blir det ett nytt projekt.
Göran Lambertz har sagt att det är ”jättekul” att du blir den första kvinnan på posten. Vad tror du att Lambertz kan tillföra som justitieråd?
– Göran Lambertz är en mycket skicklig och skarpsinnig jurist. Vad han kommer att tillföra HD får framtiden utvisa.
Din tidigare kollega Marianne Lundius efterträder Johan Munck som ordförande i Högsta domstolen. Har du någon kommentar till beslutet?
– Jag blev väldigt glad när jag hörde den här nyheten, det var vad jag hade hoppats på. Marianne Lundius kommer bli en utmärkt ordförande.
Vilka krav ställs på ordföranden i HD?
– Ordföranden är domstolens ansikte utåt och ska representera domstolen i olika sammanhang. Men Högsta domstolen är också en myndighet med ca 90 anställda. Ordföranden är domstolens administrativa chef och har därmed ett stort chefsansvar. Samtidigt är ordföranden domare och leder det dömande arbetet på en av HD:s två avdelningar.
I veckan som gick lade Förundersökningsutredningen fram ett förslag som kan leda till att fler resningar beviljas. I betänkandet skriver utredaren Staffan Levén att det inte bara är av betydelse att lagakraftvunna domar står fast utan också att de blir riktiga. Billy Butt, som förgäves begärt resning ett stort antal gånger, skriver i en debattartikel att justitieråden borde frångå orubblighetsprincipen.
Ligger det något i det?
– Orubblighetsprincipen är en viktig princip i ett rättssamhälle. Huvudregeln måste vara att en dom som vunnit laga kraft står fast. Men självklart är det inte bara viktigt att lagakraftvunna domar står fast utan också att de är riktiga. Därför finns möjligheten att bevilja resning. Men resning får inte beviljas för att identiskt samma sak ska kunna prövas igen.
– Förundersökningsutredningens förslag innebär bland annat att man vill lagreglera och något sänka kraven för att en förundersökning ska kunna återupptas i resningssyfte. Detta skulle ge resningssökanden bättre möjligheter att få fram nya omständigheter och ny bevisning att lägga fram i resningsärendet och därmed skapa en bättre balans i förhållandet mellan den enskilde och staten när det gäller tillgången till utredningsresurser för att kunna angripa en dom som kan vara felaktig. Kraven för att bevilja resning är dock fortfarande desamma.
I flera uppmärksammade fall – Yasser Askar, fallet Ulf, Thomas Quick, Joy Rahman – har resning begärts och beviljats först efter massmedial granskning. Klarar staten inte att granska sig själv?
– Medias granskning av domstolar är oerhört viktig i ett öppet samhälle. Och i de fall du nämner måste man konstatera att staten inte klarat att granska sig själv, vilket den kanske kunde ha gjort bättre med en sådan ordning som nu föreslås av Förundersökningsutredningen.
– Varje felaktig dom är ett nederlag, och det får inte blir fel, men det är inte märkligt att det någon gång ändå blir fel. Men att domen ändras efter resning betyder inte att domstolen dömde fel utan att de nya omständigheter och bevis som tillkommit medför att man numera måste göra en annan bedömning. Fallet Quick är extremt speciellt och i uppmärksammade resningsmål är det ofta fråga om komplicerade bevisfrågor. Domstolen har ingen glaskula och utgår i sin bedömning från det som presenteras i målet. Om det senare tillkommer nya omständigheter eller bevis är det en extra rättssäkerhetsgaranti att det finns möjlighet till resning.
Göran Lambertz har föreslagit att en särskild resningsmyndighet ska inrättas. Den uppfattningen delas bland annat av Thomas Quicks advokat Thomas Olsson. Behöver Sverige en sådan myndighet?
– I flera andra länder, bland annat Norge och Danmark, har man valt en sådan lösning vilket talar för att det kan vara en bra ordning. Där beviljar emellertid den särskilda resningsinstansen även resning vilket inte resningsmyndigheten skulle göra enligt min företrädares förslag. Här beslutar i brottmål Riksåklagaren om en förundersökning ska återupptas eller inte och en domstol, HD eller hovrätt , beslutar om resning ska beviljas. Om de besluten fattades av någon annan – skulle det leda till större objektivitet eller säkrare bedömningar?
– Min uppfattning är att Riksåklagaren och domstolarna är väl skickade att göra sådana bedömningar och att det inte skulle bli en högre kvalitet på besluten med en annan ordning. Men legitimitetsskäl, det vill säga vikten av att medborgarna känner tilltro till rättssystemet, kan möjligen anföras för en ordning med en särskild resningsmyndighet.
Finns det några typer av mål du ser fram mot att engagera dig i som JK?
– Det ämnesområde jag är mest bekant med sedan tidigare är frågor som gäller statens skadeståndsansvar, medan jag som domare i allmän domstol inte haft så mycket kontakt med tryck- och yttrandefrihetsärenden. Det ska bli särskilt intressant att lära mer om det.
– Jag hoppas att jag ska ha förmågan att blicka ut över hela förvaltningen, det finns många delar som är väldigt viktiga för medborgarna – som inte rör domstolarna – där kan det finnas uppgifter för mig.
Om en månad avkunnas dom i det så kallade styckmordsmålet. Klarar staten att erkänna fel av det slag läkarna menar har begåtts?
– Jag vill inte uttala mig om det pågående målet. Staten ska ersätta personskada, sakskada och ren förmögenhetsskada som vållas genom fel och försummelse vid myndighetsutövning. Det räcker alltså inte att en skada har orsakats av staten om det inte förekommit någon oaktsamhet eller om den åtgärd som orsakat skadan inte är kopplad till myndighetsutövning. Flera mindre misstag kan emellertid tillsammans utgöra ett skadeståndsgrundande fel.
Varför är det så svårt att få rätt mot staten?
– Är det så svårt att få rätt mot staten? Visst kan enskilda ha svårt att hävda sin rätt. Det förslag vi nyss talade om från Förundersökningsutredningen är ett exempel på att det kan finnas behov av att underlätta för den enskilde. Och möjligheten för den som anser sig ha blivit fel behandlad att få hjälp av ett eget ombud är viktig. Det skulle vara önskvärt att den möjligheten fanns i flera situationer än idag. Men domstolar och myndigheter ska ge den enskilde rätt om hon eller han har rätt och kontrollorgan som JO och JK har bland annat till uppgift att se till att enskilda tillförsäkras sina rättigheter.
– Min uppfattning är att vårt rättssystem fungerar – även om inget är så bra att det inte förekommer fel och att det alltid kan förbättras. Sedan är det naturligtvis fler som anser sig ha rätt än som har rätt enligt de regler som gäller. Men det är ingen grund för skadestånd. Däremot visar det på vikten av att myndigheter och domstolar är tydliga i sin information och att beslut och domar skrivs så att den som är berörd förstår skälen för beslutet.
Fredrik Svärd
Chefredaktör
Bild: Patirk Lestander / Scanpix
