Jämställdhetsmyndigheten får uppdraget av regeringen att ta fram förslag på insatser för att stärka utrikes födda kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden.
Det tar längre tid för utrikes födda kvinnor än utrikes födda män att etablera sig på arbetsmarknaden, oavsett utbildningsnivå. Det finns en stor grupp kvinnor som står utanför arbetsmarknaden och som i dag inte nås av etableringsstödjande aktörer och insatser. Det uppger regeringen som nu ger Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att föreslå insatser med fokus på samverkan för att nå de utrikes födda kvinnor som i dag inte deltar i etableringsåtgärder.
GDPR-utmaningar – biometrisk inpassering och slumpvis drogtestning
Behandling av personuppgifter i arbetslivet är en av de frågor som Integritetsskyddsmyndigheten kommer att titta närmare på framöver – det framgår av myndighetens tillsyns- och vägledningsprioriteringar från mars 2025. Johan Sundberg och Johan Thörn tar här upp några av de områden där det finns särskilda utmaningar ur GDPR- och arbetsrättsperspektiv, nämligen slumpvisa alkohol- och drogtester av anställda samt ny teknik för inpassering med användning av exempelvis fingeravtryck eller ansiktsigenkänning.
Få makt över sina egna liv
Regeringen vill veta hur samverkan fungerar och vid behov kan förbättras mellan myndigheter och andra centrala aktörer som möter kvinnor, till exempel civilsamhälle, öppen förskola, skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst.
– Att stärka utrikes födda kvinnors möjlighet till jobb och egen försörjning är oerhört viktigt både för den ekonomiska jämställdheten och för kvinnors makt över sina egna liv, säger jämställdhetsminister Märta Stenevi.
Arbetsgivarnas incitament
I uppdraget till Jämställdhetsmyndigheten ingår också att undersöka arbetsgivares incitament att anställa utrikes födda kvinnor som har kort utbildningsbakgrund och saknar arbetslivserfarenhet i Sverige.
Jämställdhetsmyndigheten får 1,5 miljoner kronor för uppdragets genomförande. Uppdraget ska redovisas senast 31 mars 2022.
