Invandringen till Sverige från de nya EU-länderna har ökat sedan de blev medlemmar 2004. Men invandringen från EU-länderna är bara en mindre del av den totala invandringen till Sverige. Det visar en undersökning Sieps gjort för att analysera effekterna av den fria rörligheten vis-à-vis de central- och östeuropeiska länderna.
När EU utvidgades med tio nya medlemsstater den 1 maj 2004 var Sverige det enda land som inte införde några övergångsregler för invandring från de tio nya medlemmarna. Sverige fattade samma beslut när sedan Bulgarien och Rumänien blev medlemmar den 1 januari 2007. Sverige är därför ett intressant testfall för vilka effekter utvidgningen av arbetsmarknaden inom EU kommer att få.
Även om invandringen från de nya EU-länderna ökat så är den liten jämfört med den totala invandringen till Sverige och storleken på den svenska arbetsmarknaden.
Förklaringar till detta kan vara att det funnits få lediga platser, vilket är en viktig bestämningsfaktor för arbetskraftsinvandring. En annan förklaring är helt enkelt att intresset för att utvandra varit mindre än förväntat, såväl det generella intresset som det specifika intresset att invandra till Sverige. Dessutom kan det vara så att fler har valt att flytta till Storbritannien eller Irland. Båda länderna införde övergångsbestämmelser men i praktiken innebar de dock inte några större hinder. Anledning till att många valt Storbritannien eller Irland kan vara att det är lättare att hitta arbete och det engelska språket.
Siffrorna visar att de nya invandrarna har en något lägre sysselsättningsgrad än dem som är födda i Sverige. Detta kan dock bero på att personer som flyttat tillbaka fortfarande är registrerade som boende i Sverige. För dem som invandrat efter 2004 är antalet arbetstimmar klart högre än dem som är födda i Sverige. Detta var inte fallet för dem som invandrade före 2004. Dessutom har antalet män ökat och utgör nu en större del än kvinnor som invandrar.
– Tidigare invandrade en större del kvinnor från de nya EU-länderna än män. Detta kan bero på att före utvidgningen så var de främst kvinnor som invandrade på grund av äktenskap och aupair-arbete, sade Eskil Wadensjö, professor vid Stockholms universitet och en av författarna till rapporten, när den presenterades.
De nya invandrarna finns inom alla områden på arbetsmarknaden även om de är något överrepresenterade inom jordbruk och byggnadsverksamhet. Tre fjärdedelar kommer från Polen och många kommer också från de baltiska länderna och Ungern.
I något högre grad tar de som invandrat från de nya EU-länderna emot socialbidrag än dem som är föda i Sverige men de är klart underrepresenterade i andra inkomstöverföringssystem. Exempelvis är det mycket ovanligt att de får barnbidrag för barn som är kvar i hemlandet.
De slutsatser som dras i rapporten är att invandrarna från de nya EU-länderna klarar sig väl på den svenska arbetsmarknaden och att de i liten utsträckning får stöd från olika slags inkomstöverföringssystem. Den sociala turismen uteblev helt enkelt.
Nina Radojkovic
