Regeringen tillsätter nu en utredning som ska föreslå åtgärder som gör det enkelt att genomföra kontroller av leverantörer i offentliga upphandlingar.
I Sverige genomförs varje år cirka 18 000 upphandlingar till ett värde av cirka 800 miljarder kronor. Samtidigt är det inte alltid enkelt att utesluta de aktörer som missköter sig eller där det faktiska jobbet utförs av oseriösa underleverantörer. Regeringen tillsätter därför nu en utredning om effektiv och tillförlitlig kontroll av leverantörer vid tilldelning av offentliga kontrakt. Det framgår av ett pressmeddelande.
– Inte en skattekrona ska gå till företag som har gjort sig skyldiga till brott eller inte betalat sina skatter eller andra avgifter. Som en del i regeringens arbete med att bekämpa kriminaliteten tillsätter vi nu en utredning som ska föreslå åtgärder som gör det enkelt att genomföra kontroller av leverantörer i offentliga upphandlingar, säger civilminister Ida Karkiainen.
Får koncernbolag anlitas för att tillhandahålla visselblåsarfunktion?
Ett vanligt upplägg för privata verksamhetsutövare är att låta moderbolaget hantera samtliga rapporteringskanaler i koncernen. Men är det tillåtet? Inte enligt färska inspektionsmeddelanden från Arbetsmiljöverket – där räknas koncernbolag inte som en sådan extern part som anges i visselblåsardirektivet. Men är kravet egentligen för långtgående? Johan Thörn, Johan Sundberg och Fredrik Eråker analyserar visselblåsarlagens regler om interna rapporteringskanaler och ger sin syn på saken, med avstamp i pågående tillsyn.
Riskfaktor
I regeringens arbete med att motverka arbetslivskriminalitet har komplexa affärsmodeller med långa och komplicerade kedjor av underleverantörer identifierats som en riskfaktor.
– Ju fler led av underentreprenörer desto svårare blir det att upptäcka arbetslivskriminalitet. De som livnär sig på att utnyttja andra människor ska inte sova gott på nätterna, säger bostadsminister och biträdande arbetsmarknadsminister Johan Danielsson.
Utredaren får i uppgift att föreslå en centraliserad myndighetsfunktion som ska underlätta effektiva och tillförlitliga leverantörskontroller. Utredaren ska också bedöma möjligheterna och lämna förslag för att begränsa antalet leverantörsled i offentliga upphandlingar. Slutligen ska utredningen ta ställning till om reglerna om uteslutning av leverantörer från att delta i valfrihetssystem bör skärpas och om det bör införas obligatoriska krav på arbetsrättsliga villkor även vid icke-direktivstyrda upphandlingar.
Hon utses som utredare
Till särskild utredare utses Annika Bränström, leveransområdeschef för Tjänster och infrastruktur på DIGG och tidigare generaldirektör för Bolagsverket.
Arbetet med uppdraget startar den 1 september 2022 och ska redovisas den 31 augusti 2023.
