Förändringsarbetet består av tre delar: ny lagstiftning, nya IT-system och standardiserade arbetsprocesser. En av utgångspunkterna är att allt ska ske elektroniskt istället för på papper.
Förändringarna kommer att ske stegvis men ambitionen är enligt Tullverket att allt ska vara på plats senast vid utgången av år 2020.
Fler ärendetyper får förseningsavgift
Från den 1 maj kommer bland annat fler ärendetyper att omfattas av debitering av förseningsavgift. Även avgiften höjs när den kompletterande deklarationen inte lämnas i rätt tid. Förseningsavgiften höjs från 400 respektive 800 kronor till 500 respektive 1000 kronor.
De tillstånd som omfattas av förändringarna om förseningsavgift är:
- förenklat deklarationsförfarande (från den 1 maj 2016 förenklad deklaration) oavsett tullförfarande, dvs. deklarationer som lämnas med det elektroniska meddelandet TNU
- lokalt klareringsförfarande (från den 1 maj 2016 registrering i deklarantens bokföring) oavsett tullförfarande, dvs. deklarationer som lämnas med det elektroniska meddelandet TQN (import) och UFF (export).
Begränsad giltighetstid
En annan förändring är att bevisen för varors tullstatus får en begränsad giltighetstid på 90 dagar jämfört med den tidigare obegränsade giltigheten.
Tillståndet ”Godkänd avsändare för bevis om gemenskapsstatus” byter namn till ”Godkänd utfärdare av bevis för tullstatus som unionsvaror”. Dessutom höjs gränsen för så kallade lågvärdesvaror från 10 000 euro till 15 000 euro och T2M-formulären tas bort.
Skärta regler för förseglingar
Grunden för transiteringsförfarandet kommer att vara densamma som i dag fram till 2019 då en uppdaterad version av transiteringssystemet NCTS (New Computerised Transit System) beräknas börja användas. Men redan från den 1 maj 2016 förändras vissa delar av transiteringsförfarandet. Bland annat skärps reglerna för förseglingar, och villkoren för omlastning ändras.
Många begrepp inom tullhanteringen förändras också i och med den nya tullagstiftningen och de finns samlade på Tullverkets hemsida.
